Jag fick den här fina dikten i ett mail från ”Anonym”:
Skygg
Nu skränar skatorna igen,
dom vet att jag har en hemlig vän,
som ljudlöst kring stugan tassar.
Grönögd, och ifall det passar
kan förmås stiga på
för att sig en matbit få.
och sedan, utan ens en blick
slinka undan, skygg och kvick!
…hade varit kul att veta vem som skrivit den…
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Fin dikt men det var tyvärr inte jag.. Vilken kanonsöt bild du hittat:)
Han ser ut som ena kissen här då den ”råkade” hamna under valpen Julle och han ”råkade” peta på den med tassen så han for iväg.. Haha, nu är de koompisar men då kunde vi bara skratta:) Katten såg ut att vilja mörda hunden i sin rädsla:)
Kram Jam o Spinn
Men du kanske har en dold talang som diktare? Vem vet?
—
Bra för missar att vänja sig vid hundar från start!
TassKram Wikki