Jag fick nästan skatan!

Åh hade inte matte ryckt i rullkopplet så hade jag fångat skatungen! Den flax-halv-flög, oerfaren som den var, rakt framför nosen på mej och jag satte full fart efter. Då stoppade matte kopplet!

Vi hade världens diskussion efteråt, mitt byte som var så nära – det tillhör katters liv att jaga? Men matte sa att det var ojysst mot en liten alldeles ny fågelunge som inte ens lärt sig flyga ordentligt än! Den skulle allt få chansen att ha ett liv, den också! Det tyckte hon.

Jag var tvungen att ge matte rätt då. Flyg vidare lilla skatunge!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki