Varför duger aldrig liten, knubbig, rund och god?

Jag ser en bild av en sådan som de flesta önskar sig vara: Stor, reslig, ståtlig, samtidigt slank och muskulös. Visst är det vackert! Kanske så här:

kongronohaurak1

Klass, elegans och säkert 16 meter nobel stamtavla.

Vad ska man säga? Var kommer jag in? Liten rund och fluffigt tufsig?

_368

Inga raka adliga linjer nånstans. Stamtavla okänd, mer gatukorsning än de flesta. Lite persertrubbnos och lite skogis-spret-päls… Men en sak är säker: De som känner mig älskar mig precis som jag är! Det får vara bra så!!!! Jag begär inte mer. Små eller stora runda människor är också precis lika fina!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

6 reaktioner till “Varför duger aldrig liten, knubbig, rund och god?”

    1. Tack för komplimangen! Jag är inte lika fyndig på att uttrycka mig som du är, men jag försöker!
      GodNattSpinn Wikki

      Svara

  2. Ett sånt fint kort på Fina Katten! Självklart duger man precis som man är! Även en gatukorsning kan vara underbar! Kram på dig Katten.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *