Matte grät hela kvällen över sitt borttappade älskade örhänge. Jag lovar, jag har inte tagit det. Sedan när husse kom hem sent från jobbet, ja då grät hon nästan glädjetårar för nåt litet papper han hade med sig.
Ibland begriper jag mig inte på mina människor alls!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Denna bild är ju bara så underbar. Vilken söting.
Tack!
NosPuss Wikki