Kattfilosofi

Stora matte: När jag sitter vid datorn, så kommer alla katter och vill vara med intill mig.

Zoppoz: De kanske tror att du är en katt?

Stora matte: Ibland tror jag själv att jag är en katt….

Zoppoz: Du kanske är en katt som tror att den är en människa?

Syns – syns inte…. Fyrverkeri?

top3

Själv ligger jag bekvämt på värmefilten (som matte som vanligt glömt att stänga av i sängen) och drömmer om kattsaker.

Lika bra att sova när chans finns, eftersom det första fyrverkeriet brakade loss här i förorten redan före kl 9 i morse, och det kommer att smälla i stort sett dygnet runt den närmaste veckan. Ett märkligt fenomen hur människorna formligen spränger/eldar upp sina pengar!?

Har du någonsin sett en katt tända en eld? Värme vill vi gärna ha, men utan att förbränna något…

Jag är en passionlighet!

Hur var nu receptet för en framgångsrik blogg? Lika delar sex, skandal, blondin, gulliga glittrande änglabilder, Stureplansgossip, vara sjutton och på smällen med tvillingar (planerade), posta dagliga outfits, posta dagliga coola ordspråk, samt bo i nåt exotiskt land, typ Australien, karriär i finansvärlden, kändisfrotteringar varje vecka, och så modetips på senaste oanvändbara handväskan! That’s it, skakas och omröres samtidigt, kläms in i en fet skandalrubrik och serveras med jordnötssmör och cookies, plus all included! Jo, en youtube med senaste Idolinslaget och så horoskop också, inte att förglömma.

__large209

Jag säger bara: Dissat, klöst och sänkt av bloggkatten Wikki!!!!!!!!!!

__large211

Jag är en passionlighet, min variant av personlighet. Ni har aldrig hört ordet passionlighet förut, för jag har just uppfunnit det. Nu är det er sak att förvalta ordet och använda det till något bra!

(Passionlighet betyder att jag brinner passionerat för någonting. I mitt fall är det katter och kattliv. I synnerhet hur man kan göra katters liv bättre, och om möjligt då hemlösa katters liv. Mer om det finns tidigare i min blogg, så läs bakåt i bloggen om du vill.)

Och vad jag vill poängtera är att jag aldrig kommer att skriva en dussinblogg. Varför ska jag skriva om outfits, jag som går i äkta päls och inget annat (Naken under) alltid? Varför rabbla recept eller citat, när de finns i miljontal på nätet, föga originella. Och att bli gravid vid 17 år är inte moget, det är en villfarelse. Men den som vill tro det och lyckas övertyga sig själv, varsågod. Återkom om tio år och ge mig rätt! Meningen med livet är inte att avla barn endast. Det finns lite mer. En hel del lite mer.

Sedan tycks det finnas en dussinvara numera av massproducerade sexbloggar som innehåller INGENTING. De är inte ens roliga. Wikkibloggen kommer inte att innehålla sex annat än som ett antal. Kattporr kan det däremot bli, men det porriga i den kommer bara vi katter att förstå, ha ha! *ler kattigt*

Min blogg kommer att förbli bara min, i min alldeles egen stil. Välkommen, copy-cats, jag är ändå Mästerkatten!

Att lära för livet

Jag är en katt med blandad bakgrund. Som alla katter landar jag för det mesta på tassarna. Men jag lär mig nya saker hela tiden. För en smart katt finns ingen gräns!

_b_large11

Mitt liv började kanske inte så bra, jag har flyttat mellan många hem, från Örebro – Arboga – Malmö – Örebro. Jag har varit utekatt, fått ungar och ständigt brutit upp, fast jag är så ung.

När jag kom till husse och matte var jag rätt luttrad och vågade inte tro på så mycket. Hade bott i hem där jag trängts med många katter och inte fått den omsorg jag behövde. Jag var en rädd liten pälshög…

I början spann jag aldrig. Låg aldrig i någons famn, ville inte bli upplyft länge eller bli pysslad med. Jag åt bara mat om någon stod bredvid skålen och vaktade så jag fick äta i fred. Att sova på en säng eller möbel eller kudde var uteslutet. När ingen märkte det petade jag ned tidningar eller gamla brevpåsar från skrivbordet och låg på dem på golvet. Så hade jag varit van att få klara mig själv, bädda där det gick, som inte var upptaget av människa eller annan katt. Jag hade inte haft ett eget namn länge och jag hade kanske inte blivit slagen men heller inte särskilt kelad med.

Den som träffat mig innan jag kommit hit till matte och husse, och sedan skulle träffa mig idag, skulle nog inte känna igen mig – ja om det inte vore för min alldeles speciella färgteckning… Dels för att jag dubblat min vikt men dels för att jag dubblat mitt självförtroende och ändrat beteende helt.

Steg för steg har mina älskade människor märkt hur jag kommit allt närmare ett ”riktigt” kattliv med kel och spinn. Jag fick ett fint EGET namn, Wikipedia. Jag fick många vinkar om hur jag kunde få göra, men de var inte påträngande, utan jag fick våga saker i min egen takt. Ett delmål var när jag äntligen förstod att jag faktiskt FICK komma upp och ligga i sängen hos dem. Eller intill i vardagsrumssoffan. Vara med på så gott som allt. __large2071
Komma ut på promenader, resa på tåg och i bil. Mycket lär jag mig av stora mattes och stora husses katter, när jag varit på landet. _b501

Sedan försöker jag göra som dem…. de blir aldrig bortfösta från sängen eller famnen eller så. Ibland sover stora husse med Semlan ovanpå sig? Och igår bestämde jag mig för att våga prova Semlan-sov-modellen för allra första gången, när husse låg utsträckt i soffan. Försiktigt kröp jag upp på husses bröstkorg och lade mig tillrätta med huvudet under hans haka. Och somnade. Så lycklig.

Matte satt förundrad och bara tittade på oss i en hel timme. Hon ville inte störa. Å vad jag har det bra!