Kantarellkatten Ville spårar svamp med nosen

och stora matte blir glad när han jamar sitt särskilda ljud och markerar en stor fin kantarell. Frågan är bara ”Var är kantarellen nånstans?”

Häromdagen gick stora matte ut i skogen med sin svampkorg och hade min coola kompis Ville ivrigt tassande vid sidan. När han ser svampkorgen, då vet han att det är dags att jobba i skogen och det älskar han!

Den här dagen var svampen svårfångad. Ville satt mitt uppe på en sten och jamade i falsett. Ingen kantarell syntes till. Grannarna S och L dök också upp, såg inga kantareller. Ville envisades och jamade ännu mer ”Jag HAAAAR hittat kantarell här!” tills matte började lyfta på gräset under stenen och sticka handen långt in under den. Jo där satt de, helt osynliga; tre jättekantareller i diameter lika stora som Villes huvud! Nu fick han beröm. Och skuttade vidare till nästa osynliga svamp och jamade…. Matte kröp under grangrenar, in i taggbuskar och plockade. Svampkorgen fylldes alltmer. Ville var stolt. S och L hade med sig sin hund, men han hittade inget. ”Han har inte rätt nos!” fnissade Ville.

Det började mörkna i skogen och på vägen hemåt går man förbi en skräpgrop (en sådan där plats i skogen där man förr grävde ned skräp innan sophämtning fanns på landet, full av trasiga plåthinkar rostiga tunnor och annat) och där stannar alltid matte och plockar ihop så mycket skrotbitar hon kan få med sig i tanke att inom rätt snar framtid ha städat rent i skogen. Då satte sig Ville och jamade igen. Kantareller! De var fortfarande osynliga. Stora matte fick leta länge och till slut kom hon på att bryta isär en rostig gammal plåtbalja och mitt i den växte minsann fem rejäla kantareller, så skyddat att de inte var skräpiga ens! Svampmycelet hade växt upp genom rosthålen i botten och tillräckligt fukt kommit in i den genom hålen på ovankanten!

Nu var det bråttom hem, hittad svamp betyder få kattgodis och Ville är noga med belöningen. Han letar bara svamp åt stora matte, ingen annan, och bara i sin hemmaskog. Och han förstår inte skillnad mellan att hitta en mini mini svamp eller en stor, han markerar alla kantareller. Men matte är såklart nöjd ändå!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki