”…då och då, och när månen stiger upp och natten kommer, är han katten som går för sig själv, och för honom är alla ställen lika kära. Då går han ut i den våta, vilda skogen, eller upp i de våta, vilda träden eller på de våta, vilda taken och viftar med sin vilda svans och vandrar sin vilda, ensamma stråt.”
Men jag kryper ned hos matte och husse och drömmer det här, och mina drömtassar springer bland det våta, vilda…
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Jag har startat en Design blogg, menar inget illa med att spamma din blogg men jag vill bara att folk ska komma och tala om ifall jag gör helt fel, detta är en inbjudan till min blogg, hoppas att du annars har en fin dag!!
http://www.metrobloggen.se/Designhuset
*tittar på Madame som somnat bredvid mig*
Rätt som det är rycker det till i hennes tassar o morrhår. Tänk om man vore katt o kunde få följa med på alla drömpromenader. 🙂