Forska gärna, men kanske inte i min mun?

Mjau, försökskatt vill jag inte vara, och min mun är jag verkligen restriktiv med att öppna för annat än dryck och föda. (Och att bita lite i matte!) Men jag är i och för sig helt säker på att de forskningskatter som kommer att gapa stort och låta undersöka sina tänder framöver, i det forskningsprojekt som nu kommer att inledas vid Sveriges Lantbruksuniversitet, kommer att göra det under mer frivilliga former!

Katter visar ju sällan när de har ont och för att få veta mer om smärta hos katter ska SLUs forskare mäta mängden stresshormon hos katter som genomgår tandoperationer, plus att man ska titta på vilken effekt behandlingen ger.

”Det kan vara väldigt svårt att skilja ett beteende som beror på ålder med ett beteende som har med smärta att göra. Ett skäl att vi började titta på beteende överhuvudtaget och vill gå vidare med det här var att när vi behandlat katter för tandresorption ringde djurägare tillbaks och berättade att de fått en helt ny katt, som hade börjat klättra i träd, leka med bollar och var jätteförändrad. Då började vi misstänka att väldigt många katter som har det här problemet  går och lider i det tysta…” säger Ann Petterson, docent i odontologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, enligt SR Ekot.

ajTandsjukdomar drabbar omkring 75 procent av alla katter över 10 år, och forskningen fokuserar främst på tandresorption, som angriper och bryter ner tänderna, och ofta leder till att de måste tas bort. Men katter döljer ofta sin smärta, och Ann rekommenderar alla att borsta tänderna på sina katter, dels för att motverka tandlossningssjukdom, men också för att det samtidigt ger chans att upptäcka om katten har symptom som dålig andedräkt, rött lättblödande tandkött, gula tänder och ont i munnen.

Mätningarna hos provkatterna görs några veckor före och efter behandlingen med hjälp av urin, så att provtagningen i sig är inte obehaglig. Minst 50 tandsjuka katter och 50 kontrolldjur kommer undersökas. ”Kanske kan forskningen komma att underlätta framtagningen av nya läkemedel för smärtlindring och göra oss bättre på att individanpassa smärtlindringschemat till våra olika patienter.” hoppas Ann.

BRA forskning jamar vi alltid ”Heja! Mjau Heja!” till!

Och vart skulle de arma katterna?

VARNING FÖR OBEHAGLIGA BILDER!!!!
chi3
chi1
Det vill ni nog inte veta… Men de var avsedda för skinnberedning och för matgrytan – i delar av södra Kina är nämligen katt fortfarande en typ av basföda, ungefär som vi äter kyckling här i Sverige. Ja, det var scenariot den 14/1 när en kinesisk lastbil – EN ENDA LASTBIL! – på väg till Nanning i Guangxiprovinsen stoppades av djurräddningsaktivister, och visade sig innehålla bambulådor med sammanlagt ofattbara 2800 katter!
chi4
Tyvärr många av dem döda och döende, på grund av det ohyggliga transportsättet. chi5
Transportören hade förfalskade handlingar för transporten, och många av katterna visade sig vara stulna ägda katter med sina noga märkta halsband fortfarande kvar om halsen.
chi6
En mängd hjälpare med annan inställning till katter samlades och påbörjade ett slitsamt arbete med de många katterna, som sedan dess övervakats dygnet runt. Katterna har flyttats till rymliga burar, fått mat och vatten, samt skydd mot kylan.
chi2
Redan dagen efter kunde hundratals katter adopteras ut, förhoppningsvis till bra liv!
chi7

Hemska flygplan?!

tappad

När flygplan börjar tappa saker, då är det dags att hoppa av, tycker ni inte det? Den här rubriken satte SVT på nyheten i morse om katten Luna som flygbolaget Pegasus slarvade bort, när hennes matte Cassandra Hammelfelt skulle ha sin katt med sig hem från Alanya, Turkiet, till Helsingborg. För flygresan hem till Sverige slutade i kat(t)astrof.
luna

Matte var nervös inför flygningen, Luna hade aldrig tidigare flugit och fått lugnande mediciner innan hon checkades in. Efter ett byte i Istanbul landade planet på Kastrup i Köpenhamn i går eftermiddag. Men när Cassandra skulle hämta ut sin Luna vid bagage­utlämningen fick hon en chock. Luna var inte med på planet! ”Jag väntade och väntade och väntade på att hon skulle dyka upp, men hon kom aldrig. Jag frågade terminalarbetaren om han sett någon katt, det hade han inte.”

bolaget Pegasus, men de var rent otrevliga och sa bara att de inte visste var hon var. Timmarna gick, Lunas matte var i chocktillståndoch först efter flera samtal, mejl och timmar kom glädjebeskedet: Luna hade hittats på flygplatsen i Istanbul! Flygbolaget Pegasus tror att Luna följt med till Köpenhamn, men inte lastats ur och därefter följt med planet tillbaka till Turkiet.

En orolig matte väntar nu på Luna. ”Jag vet inte hur katten är förvarad i Istanbul, jag har inte fått någon information. Hennes lugnande har slutat verka, så jag vet inte om hon har skrämt ihjäl sig. Pegasus säger att Luna kommer att flygas hem från Istanbul i dag.”

Det håller vi tassarna för, Luna!!!

Jacco – en katt för dig?!

Det är Öppet Hus på Örebro Katthem idag, och tänk om det händer idag att Jaccos rätta husse eller matte kommer?
jacco
Den här vackra semilånghåriga killen, troligen född i juni 2012, fick ingen bra start i livet…. Jacco föddes i ett misärhem utanför Nora, där det fanns alldeles för många katter, och när han fångades in där förra vintern, så var han mager, apatisk och helt tom och frånvarande i  blicken, hans första jourhem berättade ”När Jacco kom hit funderade vi på vad vi gett oss in i, då han sprang vid åsynen av en människa.”

Men i jourhemmet fanns flera trygga sociala katter, varav speciellt en kattherre fångade upp och tog hand om honom. Jacco vaknade till liv och blev nyfiken och lekfull, förändrades till  en stor, fluffig modig liten man! I augusti lät det så här: ”Idag VILL jag MASSOR, men vågar inte helt och fullt ge mig hän. Men det  kommer, var så säkra! Jag gillar att vara med praktiskt taget överallt, på ett schysst och behagligt avstånd. Jag har kommit på att i kylskåpet  finns allt det goda… så dit är jag först av alla. Man vill ju inte missa en  godbit eller två? Hyss har jag också lärt mig sista tiden… och så ÄLSKAR jag att busa med mina polare så hårtussarna flyger.”
jacco2
Så visst är det ändå fantastiskt hur livet kan ändra sig för en  kille som Jacco! Han är gärna med mitt i smeten på katthemmet, men det ska vara på hans villkor. Och han går med på lugna klappar om man sitter ned med honom i hans burrum och pratar. När man börjar kela med honom så spinner han  högljutt och mjölktrampar för glatta livet. Ibland när han slänger sig på sida och visar upp magen kan han helt plötsligt  flyga upp och springa iväg och sätta sig, ungefär som ”Tusan gav jag upp för människans underbara händer igen?”. Här kommer ett underbart videoklippet, som visar när han leker samtidigt som Gayda:
httpv://youtu.be/vDG0iJuo9i8
Ja, Jacco tycker mycket om att busa, men kan uppfattas som påflugen av en del katter. Katthemmet tror därför att han kan passa som  ensamkatt om ägaren ger honom tid för stimulans och lek. Ska han ha en kompis ska det vara en sådan som är trygg, men som  också kan säga ifrån. Ett krav är att Jacco får fortsätta som innekatt, och att ägaren är beredd på att det kommer ta tid att få Jacco bekväm i ett nytt hem. (En flytt blir en stor omställning och det räcker inte med att bara ge honom ett par veckor att bli trygg i ny miljö.) För den som känner sig manad så är det väldigt spännande att vara med om en sådan resa. Vem vill satsa för att ge Jacco ett  eget hem för alltid?

Tack för vackra foton och film, Ida!
(Ida är en av de duktiga medhjälparna på Örebro katthem.)

Hitta hem och hitta ro, Totten och Tinisa!

tt2
På katthemmet bildas det ofta ”kärlekspar” som finner stor trygghet i att ha varandra, och håller sig tätt tillsammans mest hela tiden… Totten och Tinisa är ett sådant par. Totten är den svarta hanen på bilden, ca 8-9 år gammal, och Tinisa är honan som är brunspotted, ca 9-10 år. Dessa två vill katthemmet inte sära på, då de är tokkära i varandra! De beter sig som ett ständigt nyförälskat gift par. Tinisa är den som bestämmer och hon tar alla tillfällen att gosa, vilket Totten tycks uppskatta mycket. Det viktigaste i Tinisas liv verkar vara att ta hand om Totten och tvätta hans öron!
TT
Tinisa och Totten kommer från samma ställe, en mörk fuktig lada där ingen katt lyckligtvis längre behöver bo. Trots sitt hårda liv har Totten och Tinisa anpassat sig otroligt väl. Båda två är sociala, trevliga och gosiga innekissar som tycker om att bli klappade och spinner högt. Men det är inga katter som man bär omkring på hursomhelst, då vill de hellre själva hoppa upp på bordet för att ge en huvudbuff och kela.

Båda är väldigt nyfikna av sig och de är snabbt fram när det vankas godsaker på katthemmet. Lite bus har de också i sig, och Tinisa är dessutom ganska pratsam De är vana att bo med flera katter, men de skulle nog trivas minst lika bra med bara varandra och sina människor.
totten
Men Totten fick åka in akut till Kumla-kliniken och bli inlagd i måndags, då hans allmäntillstånd blev för påverkat och han fick svårt att dricka. Tottens flickvän Tinisa letade sedan oroligt på katthemmet, men idag blir hon nog lycklig, för nu har Totten skrivits ut från veterinären, och de ska tillsammans få flytta till ett jourhem!

Totten mår lite bättre och har börjat äta små portioner mat. Hans mage är dålig, men såpass bra att han inte behöver vara inlagd. Han är ordentligt uppvätskad. Inget fel har ännu hittats, och håll tummarna för att provsvaren inte ska visa på något allvarligt…
Eftersom Totten behöver ständig koll en tid framöver, så är det bästa för honom att bo i ett jourhem. Han behöver Tinisa och hon behöver honom, så självklart får hon komma med dit. Tillsammans  flyttar de nu till ett jourhem med hjärtat på det rätta stället!

Vill du hjälpa Örebro katthem med Tottens vårdkostnader så är pg 28 88 67-5.

Morr om morgonen

Det här var första känslan igår morse, när min blogg inte fungerade:
image
Hade någon norpat den och gömt den? Burit bort den som en tappad leksak?
Sedan försökte jag lösa problemet, och då kände jag mig så här:

Out of control! Det var inte möjligt att nå supporten ens!
Resten av dagen, när jag ville blogga, fick jag använda kompromissande protes-lösningar:
(via fantasticallyweirdshit:youtube)
Livet UTAN blogg blir snabbt komplicerat!!! I alla fall om man är Wikki Bloggkatt!
Världen blir ju… Upp och ned!

Jag ska nu ta ett allvarligt snack med matte om att få en annan plats för bloggen.
För de senaste veckorna har allt trasslande fått mig att må så här:

Jag som annars är en väldigt fridsam katt! Så nu hoppas jag också att SupportKatten verkligen upenbarar sig och tar tag i problemen:

Som katt måste man ju vara trygg i sitt datoranvändande:

Annars ska jag skicka de TUFFA KATTERNa på er! Morr!

Tass på er!