Wikipedia

Husse, jag har hittat ett nytt sätt att spela Space Invaders:

Man kan göra så här också:

Beware of cats and UFO:s!

Ha en skön fredag! Nu ska jag sova tills i kväll! (Det är sånt väder…)

Mer än en ”okattig” människa har sagt att jag är en perser eller en exotic, ja jag har även fått gälla för att eventuellt vara hund… men det senare kanske mest för att jag går med mina människor i koppel!

Nu råkar det vara så att min långa päls är en skogkattsgen, och vad för gener som format mitt lilla ansikte i övrigt, det känner bara min kattmamma till. Men börjar man titta på de två raserna perser och exotic, så passar nog ingen av dem in…

Perserkatten är förvisso en långhårskatt (men jag är semilånghårig d v s inte riktigt lika långhårig) med trubbig nos, men med ett helt annat ansikts- och kroppsformat än mig. Här är några perserbilder…

Perserkatterna ska ha en kompakt kropp, korta stadiga ben och en kort yvig svans. Huvudet ska vara runt och kraftigt med små, vältofsade öron som sitter brett i sär.

 Men den här perserkissen och jag har likadant fluff i öronen!

Ögonen ska vara stora och runda. Det mest utmärkande draget hos persern är pälsen som är mycket lång och silkig, med en yvig krage.

En exotic katt är ungefär som en perser, men korthårig:
…som ni märker så är jag ”antagligen väldigt mycket”, och må min nos vara kort – men den är inte något litet ”tryne”. Fast nu har ju exotic och perser väldigt söta ”trynen”!!!!

Men var och en får vara på sitt sätt, eller hur?!!

…. no comments…                                   =^:^=

…d v s sådan som inte smyger omkring på landet och jamar:

Som katt förstår jag inte alltid vitsen med människors förmåga att ställa en massa konstiga saker på ytor där missar skulle kunna ha sköna liggplatser dock – som fönsterbräden, hyllor, bordskanter…?

Ibland är det en lättnad när en katt hamnar i fällan och det känns som ännu en fyrfota vän är på väg att räddas! Djurhjälparna Tigerharen, med bas i Göteborg men med stödjande krafter över hela Sverige (tigerharen.org/) ryckte ut per cykel! Linn på Tigerharen fick larm om en tovig katt som strök omkring i parken intill en arbetsplats:
Katten började se väldigt mager och tovig ut, och trots att de annonserat och frågat runt efter en ev. ägare hade ingen hört av sig. Det visade sig gå snabbt med fångsten då hon var otroligt hungrig och följde spåret av torrfoder rakt in i fällan redan efter några minuter, den 3 juni.

Väl hemma öppnade Linn försiktigt till fällan och möttes av ett hest och ynkligt jamande. Katten hade halsband, men där fanns inga ledtrådar till varifrån hon kom. Den trassliga pälshögen till katt fick heta Tova.

När Tova kom in var hon så utmattad att hon mest sov flera dygn i streck.

Ja hon bestod faktiskt av mer tovor än katt då hon dessutom var otroligt mager. THs Linn försökte desperat hjälpa henne genom att klippa och trimma bort det värsta men insåg snart att Tova behövde en ordentlig hälsokoll! Så tidigt nästa morgon ringdes veterinären som hade en tid dagen därpå. Man fortsatte att försöka klippa bort så mycket tovor som gick men Tova ville hellre bara få gosa ner sig i famnen och äta så mycket torrfoder hon bara kunde komma över.

Det märktes att hon var besvärad av tovorna och hon tvättade frenetiskt för att försöka få bort dem.

Tova visade också tydligt sin tacksamhet över att åter vara inomhus, redan från första stund gick hon nästan konstant runt och kurrade och hon vill gärna vara nära hela tiden. Hade Linn varit borta en stund möttes hon av ett hest men uppfodrande jamande och en blick som talar om att Tova inte ville bli lämnad ensam igen.

Nästa morgon bar det av till veterinären. Tova fick en noggrann undersökning och det konstaterades att innan man kunde gå vidare med någon behandling alls måste hennes värden kollas då hon var så illa däran. För att kunna klippa alla tovor var hon tvungen att få lugnande, men innan det ville Tigerharen vara säkra på att hon verkligen skulle klara av det. Under undersökningen upptäckte även veterinären att Tovas mage kändes “degig” vilket kunde tyda på en tumör, men troligen var det att hon är så mager att levern kändes tydligt. Hos veterinären var Tova lugn och på bilden ovan sitter hon och väntar på provsvar efter blodprovet. Proverna visade att Tova hade låga värden av röda blodkroppar, ett tecken på en pågående infektion i kroppen, och mycket riktigt hittades ett otäckt sår på hennes bröst när alla tovor var borta. Såret behövde både dräneras och sys. Det var en väldigt ynklig och stackars katt TH tillslut fick hämta hem från veterinären:

Nedan har det gått tre dagar sedan besöket hos veterinären och Tova mår redan mycket bättre. Man ser en otrolig skillnad både på att hon har gått upp i vikt och att det är en mycket piggare och nyfiknare katt i allmänhet. Hon är en väldigt charmig och tillgiven tjej och det är ingen som träffat henne som inte bara smälter och vill göra allt för henne. En person som fick träffa Tova i helgen lovade efter det att han kommer stå för alla fortsatta kostnader för Tovas vård. Att så underbara människor finns! Då man ännu inte helt har någon aning om i vilket skick Tova faktiskt är och då hennes vård hitills redan gått på dryga 2 000:- och Tigerharen precis som andra djurhjälpare behöver bidrag som detta för att kunna hjälpa Tova och andra djur.

Här hjälper en piggare Tova till med hemsidesjobb! Följ Tova på http://tigerharen.org/blogg/2009/06/09/tova-ett-hittekattsode-som-engagerar/ som innehåller hela berättelsen!

Allihop verkar mer eller mindre stöpta i samma form:

Kurt och Sinai på katthemmet

Vevve som bor hos oss

Prickan med sina små

och Ginglan. De är kompakta, runda, mysiga katter med härlig uppsyn!

Vevve har på rekordkort tid funnit sig jättebra till rätta hemma hos mig och Nova. Hon är lekfull och glad, har ett mysigt sätt att gå omkring bärande sin älskade leksaksråtta i munnen samtidigt som hon ”pratar”! Ofta sover vi alla tre i sängen hos matte och husse, fast var och en på sina speciella ställen. I morse stod vi alla tre med nosarna i samma matskål, utan minsta lilla fräs, och toalådor delar vi också utan problem.

Vevve verkar vara en väldigt bekymmerslös katt och kommer att bli jättemysigt sällskap var hon än hamnar! Behöver du en Vevve?

Där finns det också längtande missar!

…när jag började blogga i mitten av oktober 2007. Då var jag en ynklig tufsig liten spink som landat i mitt alldeles egna hem hos min alldeles egna husse och matte. Det var en härlig känsla!

Nu fyller Metrobloggen 2 år och det måste ju firas! Jag hoppas ju få vara med om det och har skaldat till Metrobloggens ära:

Metrobloggen är mitt bo,
Här får mina tassar ro.
Många andra katter hittar hit
Röd och grå och fin svart-vit!
Viktiga kattsaker måste lösas –
Spinna ibland, ibland klösas!
Jag är Wikki, nos-reporter,
skriver blogg för alla sorter
om att katter ska bli sedda
och från hemlösheten räddas!
Om katthemskatter varje dag
på egen tass bloggar jag,
Metros MästerKatt vill jag bli
så jag måste ligga i!

Vad tycker ni? Någon stor poet är jag kanske inte, men en av de få med äkta svans!

Jag är på ständig spaning efter nya saker att skriva om, och nu när jag har egen mail så tar jag emot tips och katt-nyheter på bloggkatten@hotmail.com, bra va!!!

TassKram & NosPuss Wikki

PS. Jag är en hel del rundare nu än då när jag började blogga… hihi!

Mezzos sorgsna blick får tala för sig själv: Längtan….

Örebro katthems veteran, kungen av katthemmet, innekatternas innekatt. När kommer du, min människa?

Vad gör morrhåren på din katt, mer än kittlar dig i ansiktet när du försöker sova? Faktum är att din katts morrhår är viktigare än du kan ana! Här ska du få veta mer om de ofta förbisedda pälsstrån på din katt som heter morrhår:

Kroppens mest sensitiva hårstrån kallas känselhår eller taktila hår. På katter avser detta alltså morrhåren. (Faktum är att vissa hårstrån på människas kropp också i viss mån är taktila – men vi märker det inte, för vi använder dem inte längre.)
Morrhåren på katter sitter på överläppen på ”morrhårskuddarna”, kinderna, över ögonen – och på baksidan av frambenen, alldeles ovanför tassarna! De är oftast vita, men kan även vara i samma färg som katten eller flerfärgade.

Morrhåren, som med nervtrådar förbinds direkt till ryggmärgen och hjärnan, är extremt känsliga – de kan känna av förändringar i det svagaste luftdrag eller vibrationer av en mus fotsteg under marken. Katten har nytta av detta för att fånga sitt byte, eller för att ta sig fram säkert, både på marken och i träden, och i mörker. Morrhåren på benen hjälper dem också att lokalisera och hålla ett byte – katter är nämligen långsynta och ser inte så bra det som de har direkt under nosen!

Vanligtvis har katter 12-20 morrhår i 4-5 rader på var sida om nosen. Översta raden morrstrån kan röra sig oberoende av raden under – alltså kan katten spreta med dem åt flera håll samtidigt. Man kanske inte tänker så mycket på hur katten håller sina morrhår, men studera din katts morrhårsrörelser en stund så får du se hur fascinerade de rör sig, och hur de kan uttrycka kattens sinnesstämning: Platt strukna bakåt längs kinderna indikerar en skygg katt, uppfluffade och en aning framåtriktade visar på en upphetsat spänd eller nyfiken katt, och morrhår i neutralläge, som i sömnen, är en lugn katt.

Så om nu din katt killar dig i ansiktet med sina morrhår när ni kelar, tänk ALDRIG tanken att klippa av dem!!! En katt utan morrhår är som en människa med förbundna ögon och bakbundna händer – hjälplös, klumpig och olycklig.

Njut istället av den sensitiva närheten med din fyrfota vän med vackra morrhår!