Wikipedia

Jag läste igår kväll i LT om katten som övergavs i söndags utanför Animalen i Moraberg och sedan togs vidare till Södertälje katthem:

…och en del av texten i artikeln har ekat i mitt huvud hela natten:

Liksom andra övergivna kissemissar måste katten avlivas om ingen vill ta hand om den. Liksom andra övergivna kissemissar måste katten avlivas om ingen vill ta hand om den. Liksom andra övergivna kissemissar måste katten avlivas om ingen vill ta hand om den. Liksom andra övergivna kissemissar måste katten avlivas om ingen vill ta hand om den. Liksom andra övergivna kissemissar måste katten avlivas om ingen vill ta hand om den….

Mina ögon är alldeles rödkantade idag. Hur kan man tänka så på en veterinärklinik och så brukar det väl inter resoneras på Södertälje katthem? Att avlivning är det primära alternativet???

Jag blir så uppgiven. Varför säger inte katthemmet ”Missen får stanna hos oss tills vi hittar ett hem!”??? (Eller har tidningen vinklat på sitt sätt?) och artikelkommentarerna gör mig så trött, en reagerar som jag: ”So all you do is kill them. You don’t even give them a chance.”

*tårar på tassen* – Orkar bara inte skriva mer just nu…

 UPPDATERING: Katthemmet har i alla fall lyckats ordna ett jourhem tills vidare och det är jag så glad för! Hoppas det kan dyka upp människor som vill ta hand om missen!

Hängrännan har spruckit och stupröret intill vårt vardagsrumsfönster verkar dessutom igenproppat så det skvätter regnvatten åt alla håll, även in på vår kära balkong…

Matte, kom hit med handduk!!!

Romeo låg och sov på sängen hos sin snälla kärleksfulla jourmatte, när han hörde steg i hallen. Han lyssnade noga – det hade varit lite rörigt, för kompisen Skimmer hade just kommit hem från kastreringen hos veterinären och vinglade omkring och hölls under bevakning.

”Här är Romeo!” sa jourmatte, och plötsligt stod en lysande flicka vid sängen bredvid honom. Romeo tittade lite på henne och blinkade, han luktade på hennes händer och väntade; jo, det kändes alldeles väldigt gott i pälsen att bli klappad av henne! Men efter en stund gick hon igen ”För att tänka lite…” och Romeo tittade länge efter henne. Hon var ju så fin!

”Men Romeo, jag tycker ju också så väldigt mycket om dig!” sa jourmatte tröstande. Romeo spann och buffade lite – jourmatte var ju också fin, på sitt mjuka sätt.

Men igår kom flickan tillbaka – och kelade länge länge, och berättade att Romeo snart skulle få flytta till henne… Romeo tänkte: ”Vilken lyckans katt jag är!”

Vardagsrutinerna tar vid efter semesterveckorna… Husse börjar också jobba om några dagar. Allt rullar på som vanligt igen.

Igår var det matlåde-tillagning, så att det skulle finnas klart till veckan. Och tidningsutbärningen startar också igen från och med i morgon. Två områden här i Vivalla förser matte och husse med tidningen Örebroarn. Det är jättemysigt att nosa på färska tidningar!

Men matte CYKLADE till jobbet i morse! Bara 30 minuter tog cykelturen – det är 9 km att cykla och oj, vad träningsvärk hon kommer att få i benen?! Träningen av att åka inlines kanske hjälper till lite, men det är ju inte riktigt samma muskler som till cyklingen…

Mjau, matte har så klart mer skydd på sig i vanliga fall när hon åker inlines, och faktiskt cykelhjälm när hon cyklar! *spinner stolt*

Rättelse: Nu har vi räknat ut att cykelvägen som matte tog till jobbet är 10,25 km.

Jag är förfärligt dålig på att ha koll på mina bloggkattvänners bemärkelsedagar… Förlåt så mycket!

Men ni vet väl att vi bloggande katter ibland har så mycket som tre eller fyra speciella dagar att fira?!!

1) Den dagen vår kattmamma födde oss – d v s den riktiga födelsedagen.
2) Flyttdagen – alltså den dag då vi blivit stora nog att lämna mamma och flytta iväg till ett liv på egen tass. En dag som helst inte bör inträffa tidigare än vid tolv veckors ålder, en spännande dag!
3) Hitta hem-dagen – den underbara dagen då vi flyttade in i detta vårt egna och allra bästa hem, till att bli ett med nuvarande familjen där vi ska stanna och dom vi ska tillhöra för alltid. Bostäder kan vi förstås byta ibland framöver, men alltid tillsammans med de människor vi älskar och behöver, och som älskar oss.
4) Första bloggningsdagen – datumet när vi föddes som bloggkatter!

Så grattis bloggvännerna Dui och Deco, idag är det 3 år sedan ni föddes – kattungebilder finns här! – och strax firar ni 1-årig bloggningsdag också! Hipp hipp Kurra!

Hittar denna logo här och där på amerikanska och några engelska kattsajter, men just ingen central information:

Vi får väl fira WCD efter bästa förmåga ändå i så fall? *blink* – och logon är ju snygg…

Texten nedan om SemesterKatten är lämpad att sprida till alla upptänkliga dagstidningar, veckotidningar, personaltidningar, klubbtidningar, webtidningar – vilka tidningar eller media som man än kan tänka sig!

Du får gärna kopiera den eller citera delar av den, och skicka som insändare till din lokala tidning! Ange gärna som källa ”Wikki Bloggkattens Stora matte Inger Andersson (Örebro katthem)” och återkom gärna med uppgift om du får insändaren publicerad!

Alla sätt vi kan tänka oss – som Katternas Insändarbyrå – är bra sätt att sprida information om hemlösa katter och höja kravet på en förbättring av kattens status här i Sverige!

Det är hög tid att katten och kattens rätt till LIV får samma lagliga skydd allra minst som hunden, med krav på tillsyn och godtagbart ”hållande”! Likaså bör alla katter vara ID-märkta (och registrerade) så att de aldrig behöver riskera att avlivas bara för att man inte vet vem som äger dem. Arbetet för att nå dit är enormt stort och omfattande, men det kan faktiskt börja alldeles påtagligt med en liten insändarkampanj! Höj Tassen!

Ett tag har det blivit glest med både kommentarsvar och blogginlägg, men min skara läsare är goda och trogna ändå. Tack! *spinner*