Tänk om…

…om Sudden hade varit ID-märkt och registrerad – då hade han kommit hem ännu snabbare!
sudden
LT berättar om hankatten Sudden som försvann från sitt hem i Oviken i samband med borrningsarbeten, men som av mer eller mindre slump återförenades med sin matte efter att en person fått ögonen på katthemmets annons med en svart katt som hittats i ett industriområde långt hemifrån. Jag vet inte hur pass mycket Suddens människor letat efter sin katt – för mig är det ju självklart att anmäla till polisen, katthem, annonsera, läsa och leta annonser och lappa halva stan…

Nu hade de TUR att andra var uppmärksamma, annars kanske Sudden hade adopterats bort av katthemmet i god tro! Så jag slår tassen i golvet en extra gång: ID-märk och registrera din katt! Även innekatter – de kan också komma på avvägar!

…den här gosiga hankatten som finns hos polisen i Kinna också varit ID-märkt och registrerad och kunnat hitta hem?
upphittad-kat
Markbladet berättar att om ingen ägare hör av sig eller någon annan erbjuder sig att ta han om honom, så avlivas han på fredag! Jag hoppas innerligt att någon erbjuder honom julklappen i form av kastrering, märkning och hem, så som han förtjänar!

…om Länstyrelsens djurskyddsinspektörer i Grästorp hade kunnat agera mer preventivt och RÄDDAT en mängd katter från att hamna hos en person som inte kunnat ge dem den tillsyn och skötsel som behövs? NLT skriver om fallet som alltså pågått sedan långt innan juni 2011 – redan då omhändertogs alla personens katter.

Hade det skett en socialhuman hantering från början av detta så kanske mannen med stöd kunnat räta upp sin situation, ha kvar en kastrerad katt att sköta och hindrats från katthantering som eskalerat… Var finns medmänskligheten? Dock, inte medmänsklighet på bekostnad av katterna eller deras livskvalitet – men ett myndighetsingripande som reparerar är något jag efterlyser alltmer än det ingripande som krossar!!!

Beslutet är dock nu som vanligt ”Katterna ska säljas, överlåtas på annat sätt eller avlivas genom polismyndighetens försorg.” – för att hjälpa en människa  så långt sträcker sig inte myndighetsansvar! Avlivning är billigare och sedan lämnar man den gamle åt sitt öde… Hur snart hämtar han hem en ny katt, gissar ni?

Är det konstigt att man allt mer misstror myndigheter?! *suck*

Kära Tomten, min högst jul-önskan är att katters status ska bli lika stark och självklart hög som hundens! Det skulle få till följd att katter fick ett etablerat värde och värnades om, såväl stora som små! Det skulle leda till att katthemsarbete och katthjälp blev socialt meriterande och också aktat och värdesatt! Det skulle i förlängingen ge oss färre hemlösa och nödlidande katter, och ingen katt skulle behöva frysa eller hungra mer! Eller som Sören jamar:
sörens önskan

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

2 reaktioner till “Tänk om…”

  1. Bra fräst!

    Att få personer som jobbar inom myndigheter att utöva empati är en lång resa. Kräver nog politiska beslut för att ge dem förutsättningar o mod.

    Bra att uppmärksamma alla galna öden, förhoppningsvis ökar det medvetandet om problematiken.

    Nosbuffar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *