
En av Landet-katterna heter Semlan och kommer från Ryssland. Hon är inte sibirier utan en vanlig huskatt, men hennes familj som flyttade till Sverige älskade sin katt så mycket att hon fick följa med på resan. På krokiga vägar hamnade Semlan sedan hos matte och Stora matte på Landet för mer än 15 år sedan.

Katten på bilderna här har gjort samma fantastiska resa, från Ryssland till Mellangatan i Timrå. Det var där hon hittades, mager och ganska svulten i tisdags av en hjärtevarm tjej som tog henne hem till sig och började söka kattens ägare, berättar Sundvalls Tidning. Det var bara det att kattens chipmärkning var rysk – och inte gick att spåra.
Missen döptes till Baboshka och bedömdes vara ganska till åren samt ha några juvertumörer. Hon togs till Sundsvalls Djurhem och fick bo hos en medarbetare där.
Och nu kommer vi till det som gör mig ROSENRASANDE!!!!!!!! Djurhemmet säger: ”Om inte kattens ägare hittas inom tolv dagar så hamnar hon i Djurhemmets ägo. Då väntar veterinärundersökning för att se om Baboshka är tillräckligt frisk för att placeras i en familj eller om hon ska avlivas. Men det kan bli svårt att placera ut henne, det är tyvärr inte så många som vill ha en äldre innekatt med juvertumörer.” Med andra ord, Djurhemmet, var fullt inställda på att avliva den gamla katten utan större engagemang?!

Som tur är, så läste kattens ursprungliga – ja så klart ryska! – matte tidningen ST, som berättar också denna solskenshistoria när den 16-åriga missen Bushka, som varit på rymmen i mer än en månad, igår kunde återförenas med sin familj.
Men så blir jag så där besviken igen, citat: ”Vi är jätteglada att vi lyckades hitta ägaren, hade vi inte hittat ägaren hade vi sannolikt varit tvungna att avliva henne.” sade Eva Björkman, Djurhemmet.
”Vi”? Det var nog med tidningens förtjänst, faktiskt. Och avliva? Kunde man inte ens försöka ge en sådan här gammal grå och berest eminens ett värdigt liv den tid som eventuellt återstått, även om inte ägare hittats? Semlan (På ryska så klart) och jag fräser i korus åt det senare!