Wikipedia

Jag hoppade i selen med förtjusta pip och så gick jag med matte ut och vinkade av husse som åkte till jobbet. Sen nosade vi – eller jag åtminstone – på buskar!

Efter att ha skickat en påse kattgräs till Rackartuss kom denna bild: En kisse som VERKLIGEN ÄÄÄÄÄÄLSKAR sitt gräs! ♥

Så OTROLIGT MÅNGA INLÄGG har jag jamat här på bloggen sedan starten i oktober 2007! Det här är just exakt mitt 8 000de inlägg! Mycket bloggat är bara nöjesmjau men en hel del har frästs och morrats och kurrats av djupaste vikt och dignitet också!

Något av det roligaste i bloggeriet är när det lett till en GOD HJÄLP för många andra behövande katter runtom i vårt land – när jag med en höjd tass kunnat samla in pengar eller mana kattmänniskor att hjälpa till på många ställen och på olika sätt, och satt en snöboll i rullning utan att ana om det skulle bli en liten snögubbe eller en lavin! Jag har varit lika glad för bådadera! *morrhårsdarr*

Men jag har inget behov av att räkna upp några dåd här eller peka på något särskilt för att synas. Jag har ju bloggen här där jag syns alldeles tillräckligt ändå. Och sanningen är ju att i själva verket har jag inte gjort mycket mer än varit förmedlare i det som alla ni andra härliga bloggvänner och underbara katthjälpare skänkt i form av saker och pengar… Jag har bara skickat allt det goda vidare! Lite som i filmen PAY IT FORWARD fast i myyyyyycket mindre skala!

TACK ALLA UNDERBARA KATTER OCH MÄNNISKOR FÖR ATT NI GER MIG, WIKKI, FÖRTROENDET ATT GÖRA DET! ♥ ETT DJUPT OCH INNERLIGT TACK!!!

Igår var matte så glad när hon kom hem från jobbet – hon hade sett en okänd kvinna i Mariebergs Galleria bärande Hittekattsbandet! En av alla er fantastiska medhjälpare!!! Och nu tänker jag fira mitt 8 000de inlägg med att dela ut pengar från vårt kära Hittekattsband:

– 1 000 kr går till Göteborgs Katthjälp, till svarta honkatten Kaptens ögonoperation eller något passande behövande!
– 1 000 kr går till KattAkuten i Norrbotten som har fullt upp!
– 1 000 kr till Livbojen i Eskilstuna som kastrerar kolonikatter för glatta livet!
– 1 000 kr till Gefle katthem där bland annat 7 småttingar (Bilden ovan.) får chans till bra liv…
– 1 000 kr till Gästrike katthems missar.
– 1 000 kr till Stockholms katthem som en liten hjälp till nya katthemmet!
– 1 000 kr till KKS som har många akuta katter väntande. Hoppas ni får rädda någon mer katt från den hemska bondgården!
– 1 000 kr till Örebro katthem, till hjälp med tunga veterinär-kostnader senaste tiden…

VARSÅGOD ALLIHOP!
Pengarna sätts över idag till respektive konto. Att få skicka en härlig summa på 8 000 kronor vidare och på detta sätt fira mitt    8 000-inlägg här och nu känns underbart i hjärtat! Tass på er! *svansdans*

Se och njut:
httpv://youtu.be/SXiTe2341z8

”Lucky the kitten sure is lucky — and it’s a good thing he has nine lives.” säger brandmannen Cory Kalanick, som genom filmkameran på sin brandhjälm på detta sätt dokumenterade den lilla kattungens räddning! Det var inte mycket liv i den medvetslösa lilla kropp som hittades när Cory Kalanick gjorde en genomgång av ett nyss brunnet hem i Fresno, Californien. “I looked down, and you can actually see the cat shining in the spotlight of my flashlight, and I looked back, and that’s when I saw the cat and grabbed him.” berättar Kalanick. Han bar omedelbart ut den, lade den på sin arbetshandske för att skydda mot den heta asfalten och påbörjade återupplivningsförsök.

Han använde en liten ansiktsmask för baby och en helt tub syrgas för att försöka få liv i kattungen. “Used a wet rag to cool him down a little bit, he’s actually doing a lot better.” Efter nedkylning, syrgas och massage i nästan 15 minuter så kvicknade den lilla katten slutligen till och gav upp ett klagande jam. Den döptes till Lucky av brandmännen och lämnades till the Central California SPCA, som senare återförenade den med sina ägare. Lucky hade inte bara överlevt eldsvådan, grannar berättade att kattungen och hans syskon ursprungligen hade hittats övergivna i en shoppingkärra alldeles runt hörnet!

Kalanick avslutar ”I really hope that cat is being loved!”

Ofta tycker människor att katter ”luktar katt” vilket jag inte förstår, för en frisk välskött katt har ingen direkt stark doft som en människa kan känna annat än om den är fertil… Våra kattlådors innehåll av fekalier och vårt kiss däremot kan lukta ganska starkt, i synnerhet om vi har varit lite slarviga och inte krafsat över ordentligt. Men om husse/matte städar lådorna efter behov, ja då sprider vi katter inte någon lukt!

Olyckor händer dock – eller att fertila katter sprayar urin omkring sig för att följa sin instinkt att markera revir, och då är det tufft att städa rent och få bort doften! Därför finns många slags rengöringsmedel på marknaden, samt doftdöljande medel som ”äter dåliga bakterier och lukt”.

För mig finns det dock bara ETT SÄTT att hantera rengöringen efter ”olyckor” med kiss, bajs, kräk eller smuts, och det är att först torka bort så mycket som går och sedan skura med bra rengöringsmedel och skölja om och om igen tills det är helt rent! Följdaktligen tvättas mattor, kuddar, dynor etc grundligt och är det något som inte tål tvätten så får det gå i soptunnan. För att undvika problemet så måste man också jobba med sin katt om den kissar fel eller ta bort det nedkissade så att beteendet inte fortsätter. Men jag skulle inte gå in på DE problemen och metoderna här, utan fokusera på själva rengöringen!

Det finns många bra städprodukter idag som gör rent allt från sängbottnar till tapetserade väggar, och rätt hanterat ska du kunna få bort det mesta av din katts kiss, pälstussar eller vad det nu är. Vill man inte investera själv i en högtryckstvätt, mattvättmaskin eller ångtvätt så finns de ofta att hyra hos städfirmor för en effektiv städdag, med bra instruktioner hur man använder maskinerna. (Se bara till att hålla kisse ur vägen, så den inte blir rädd.)

Vad jag dock inte riktigt förstår, och har svårt att känna som ”hygieniskt rätt” är preparaten som man uppenbarligen ska kunna dränka in sådant som en nedkissad dyna, gardin eller annan pryl med, och ska verka både antibakteriellt, doftdöljande och rengörande MEN det är inte alls fråga om att tvätta RENT utan man täcker helt enkelt över kisset så att det inte märks – och så får det torka! Man gnor inte bort eller samlar upp medlet, utan det ligger kvar och kapslar in smuts och lukt… Inget stinker och inget stör – ”jättebra och effektivt” jublar produktsäljaren – men allt kiss eller vad det nu är, är kvar där i den aktuella möbeln, mattan, soffan!??? Som alternativ till ”dränk in + låt torka-medel” finns även ”luktätande” pulver som man strör på stället som fått odör, låter ligga några dagar och sedan dammsuger bort. Men hur fräscht är det egentligen?! Är det verkligen att betrakta som RENT eller ens hygieniskt?

Inom vården varnas allt oftare om resistenta bakterier och utvecklingen till fler sådana har vi troligen bara sett början på. Innehållet i dessa hygienprodukter är dessutom obefintligt beskriven eller ofta dolt i en otydlig kemisk beteckning och angiven i mikroskopisk stil på förpackningen. Vissa producenter hänvisar luddigt till forskning, men kontaktar man angivna forskare så visar det sig ibland att företagen använt lösryckta citat tagna ur sitt sammanhang, och inte har någon som helst koppling till deras produkt!

Och de ”antibakteriella” effekterna, som vi ser resultatet av – hur länge håller de i sig? Hur påverkar de bakteriefloran hos katten och de människor som sedan ska vistas i denna miljö? Om en madrass blivit kissad på och så dränks den in i ”ta-bort-lukt”-medlet, hur nyttig är den sedan att sova på, för katt och människa? Vad får katten i sig när den slickar sin päls efter att ha varit där? Hur många gånger kan man göra om proceduren och hur nyttig är den egentligen?

Jag är bekymrad. Jag förstår människor som vill slippa den starka hankattsdoften i sina utemöbler när grannens okastrerade katt varit framme, eller vill rädda fina soffan som kattungen råkat kräkas ner… Men jag fattar inte hur man kan tycka att man GÖR RENT UTAN ATT GÖRA RENT genom att mumifiera smuts i ett täckande medel och bara låta det vara kvar! Det skulle vara intressant att se äkta forskning kring det här, och en seriös provtagning som visar vad som verkligen händer med allt som sprayas ut kring oss katter, andra djur och våra människor!

Vad tycker du? Vad är rent eller inte? Finns några bra alternativ som verkligen bevisligen gör bättre rent än såpa/tvättmedel och vatten?

Det började tidigt i morse, jag signalerade till matte ”Vakna! Jag vill…” – och en yrvaken matte lade ut armen att ligga på och så sa hon ”Kom och lägg dig här då, gumman! Jag ska bara sova lite till!” och så kliade hon mej lite under hakan och somnade om. Jag trampade runt och trampade runt. Det var ju inte sova och gos jag behövde. Jag jamade lite och knuffade på matte, som vände sig om och suckade ”Jag behöver sova, Wikki hjärtat!”. Så somnade hon om igen.

Jag signalerade ”Matte, jag vill…” ”Var tyst, Wikki, husse behöver också sova!”. Suck.

Efter en stund klättrade jag förbi mattes kudde till sängbordet. Med tassen puffade jag runt bland mattes saker. Det hördes en smäll när asken med halstabletter for i golvet. Jag tittade på matte, hon drömde något. Jag drog i boken och efter ett par tassningar så dunsade den också ned. Matte stönade ”Wikki vad gör du?! Sluta!” och jag svarade med ett gällt jamande. Matte gömde huvudet under kudden.

Gnag gnag tugg! Jag satte tänderna i mattes korsordspenna, den skulle allt få! Ett par extra bett i den redan ganska misshandlade lådkanten till boxen med mattes origamisaker – ja ni vet ju hur det är: När man är frustrerad så måste man bita i nåt, bita ifrån! Tugg gnag bit tugg!!! Nu vaknade matte lite mer: ”Men för helskotta Wikki fy! Du får inte bita i den sladden! Fy!” och så tog hon undan mobiltelefonen och laddaren. Jag hoppade ivrigt ned på golvet och jamade glatt ”Du matte, nu när du är vaken, kom, det är en sak jag vill!”. Men matte snarkade redan i sin dröm igen.

Nu tog jag i och skickade in en ensam övergiven katt i mattes dröm! En skygg katt… Så tog jag sats och hoppade upp på mattes ben och knuffade igen. Matte stönade och satte sig upp samtidigt som väckarklockan pep. Hon blängde på mig som om det var mitt fel att den just startat. ”Jag vill soooooooooooova!” klagade hon och såg ynklig ut. Jag trampade glatt och buffade på henne som morgonhälsning. ”Wikki du har ju haft ned allting!” sa matte anklagande. För säkerhets skull sprang jag före henne in till köket i fall hon skulle få idén att be mig plocka upp!

Matte stapplade efter mig ut i köket och jag jamade uppmuntrande och visade ivrigt ”Här matte, kan du se att jag vill…” men matte fortsatte in i badrummet muttrande ”Sluta skrik, Wikki! Jag måste duscha och tvätta håret och sedan åka till jobbet!” och så drog hon på duschvattnet. Men hjälp – nu var nöden stor! Jag satte mig nedanför badkaret och ylade! ”Miaaaaaaaaaaaaoooooooooooooooooooooooow! Matte ser du inte att det är katastrofläge?! Aaaaaaaaaaaaaooooooooooooo!” Vattnet skvalade men matte hörde mig ändå och kved ”Snälla Wikki! Ge dig!” och så skvätte hon lite på mig.

Bedrövad gick jag ut i köket. Hur skulle jag göra? Jag hoppade upp på köksbordet och letade efter något att ha ned. Nova var inte ens i närheten så att jag kunde daska till henne med tassen och visa mitt missnöje! Matte schamponerade håret och sköljde, hade i balsam och sköljde. Var hon inte klar snart?

Då fick jag en lysande idé, där stod ju den öppna påsen halvfull med kattsand – om jag bara kunde hoppa ned i den och… Jag tog fart från köksbordet, hoppade ned på närmaste stol och siktade ned i kattsandspåsen: Rassel prassel krasch! Påsen vek ihop sig när det liksom var så att jag var större än öppningen och jag landade bredvid på golvet!

Nu anföll jag påsen med tassar och tänder för jag skulle bara IN i den! Just då kom matte inlindad i ett badlakan och hennes steg var bestämda: ”Vad fasen Wikki! Vad i…” men så såg hon hur jag satt där vid kattsandspåsen, desperat och slokande. Jag pep ynkligt ”Jag vill gå i lådan matte men den är ÄCKLIG! Jag har försökt säga det till dej i ett par timmar nu!!!” och nu fattade matte!

Locket åkte av kattlådan och det var ju så att min söta lillasyster grävmaskinen varit där. Och hon ska ju alltid gräva sig djupare än Kirunagruvan vilket innebär att alla gömda kattbajsar och kissklumpar sprids hur vilt som helst. Jag tassar dit och försöker skotta över men hon gräver och krafsar hur som helst. Till slut går det inte att hitta en enda ren fläck att sätta ner svansen!!! Matte suckade och började röja. Hon skyfflade först loss allt som Nova pluggat fast i botten och sedan allt löst. ”Det är snart klart, Wikki!”

Så lade hon tillbaka locket, knöt soppåsen om det bortplockade och gav mig en klapp ”Nu kan du hoppa in!”. Jag tittade besviket på henne medan hon kastade skräppåsen i hinken under diskbänken. In i det där? Jag marscherade ut i hallen och jamade ett besviket ”Maaaooo maao aaaaoaoamao!”. Matte kom efter mig. ”Men Wikki lådan är ju fixad nu!”

Tänk att man måste visa allt i detalj för sina människor? Jag gick tillbaka i köket och började klösa på kattsandspåsen och stoppade ned huvudet i öppningen. Bakom mig hörde jag mattes röst med ett insiktsfyllt tonfall: ”Å Wikki vill du ha ny sand också?!”

Snabbt hällde matte i en halv säck ren kattsand och det tog inte en tredjedels sekund ens, så satt jag där. Å vad skönt det kändes under svansen! Å vad gosigt att äntligen få gräva i ren ny sand med tassarna! Puh! Men att det ska ta sådan tid att få t o m en väldresserad människa som matte att fatta när toalådan ska städas och sanden fyllas på? Jag funderar verkligen på vad för sorts signalsystem man ska behöva använda för att få det hela att fungera!!??

Det här illustrerar ungefär vår dag idag:
Matte åker snart till jobbet…

Husse har just kommit hem från sitt jobb och lägger sig och sover…

Men vi kan i alla fall ha balkongdörren öppen och mysa där tillsammans!

Jag kan knappt tro det själv – alldeles snart publicerar jag mitt 8000e inlägg. Funderar på hur jag ska fira det??? Googlade på ”8000” och hittade den här konstiga mojängen:

Ett par bollar, en busig fluga, ett blåskimrigt katthalsband och en knallblå prasseltunnel är några av alla sakerna som ingår i Tasseriet. Du hittar information om hur du kan tävla om sakerna HÄR. Totalt har Tasseriet redan jamat in 500 kr som går till Kattstallet i Åkeshov!

Tävlingsuppdraget är att berätta sin bästa kattvits! Här är en av mina gamla från bloggen 2009, dock utom tävlan:

När pappan kom hem efter jobbet kastade han en blick mot sitt fina akvarium – som var tomt!
-Var har ni gjort av mina guldfiskar? skrek han till sina två barn.
– Det var inte mitt fel, pappa! snyftar lillasyster. Det var Albins fel. Han satte cyklopöga och snorkel på katten…