Kategori: Okategoriserade

Kolla här, Max å Måns:

 

Serietecknaren Ulf Lundkvist porträtterar ofta en grovt ritad gubbe med potatisnäsa. Ibland figurerar också hans katt i serierna. Den är lika obegriplig som gubben emellanåt!

Det kom en peng till vår katthjälparkassa i SnuffeFonden idag, precis i rätta sekunden!
Den gick omgående iväg till en behövande kisse…
Varmt tack till alla er som klappar och lägger slantar i Sörens bössa!!!
Det är NI som räddar liv!  
Och tack Sören, Nalle, Lasse och Four Friends som styrt den slanten till SnuffeFonden!

De klättrar i träd (Och annat) ändå!!!

Med sorg i hjärtat och pälsen skälvande av rys skriver jag dessa rader…

Hur en människas (Eller fleras?!) grymhet kan bli så iskallt beräknande och hjärtlös, det förbigår min fattningförmåga! *svidande tårar*

Någonstans i Öjebyn går en kattplågare lös! Rapporter om försvunna eller konstigt skadade katter har kommit den senaste tiden, och denna stackars katt är det senaste offret. Den har sparkats, misshandlats och skjutits på, hjälplöst inslagen i plast och packtejp.

”Vi har en tid haft indikationer på att katter attackerats i området Annelund, katter har försvunnit eller kommit hem skadade. Håll koll på era katter, hur de mår och uppträder när de kommer hem råder hon bedrövat alla kattägare i Öjebyområdet.” säger Sara, Kattakuten i Norrbottens ordförande, enligt Norrbottens-Kuriren. Hon uppmanar också eventuella vittnen att höra sig till polisen.

Min vän Fjutten skriver så här på sin blogg, och det är så fint jamat att jag låter hans ord också bli mina:
Idag skriver jag lite, men det är något som jag egentligen inte VILL skriva om.
Men för att hedra denna lilla röda kissen, som vi kallar Saturnus, vill vi berätta om honom och hur fruktansvärt grymt hans värdefulla kattliv slutade 🙁
Den som gjorde detta mot honom, är säkert en sjuk människa, helt utan samvete.
Det enda vi kan hoppas är att den människan får ett straff, och att genom att berätta om detta kanske vi kan förhindra att fler svansbarn går samma grymma öde till mötes.
Käraste Saturnus, vår ledsagare, låt oss få kraft att kämpa vidare!

Jag hoppas bara så innerligt att det lidande som katten Saturnus fick blev så kort som möjligt… Ögonen blir dimmiga av tårar. SkaparKatten, bär denna lilla martyr till Din Frid i Din Mjuka Famn, där ingen smärta längre finns!

Kommer solstrimman att flytta sig till mig om jag sitter kvar här länge nog?

…och svansen – i fall matte får för sig att steppa mer med dessa inomhus!

Det smyger katter kring vårt hus,
de går och kommer bara.
Och deras bleka ögons ljus
är outgrundligt klara.
På natten stiger deras tjut
ur djup av lust och pina.
Hur deras tankar än ser ut,
så inte är de mina.
Mot dunkla mål med tysta kliv
de glider fram diskreta.
Besked om kattens rätta liv
lär aldrig jag få veta.

– KAJENN

Nova slank iväg ut med sådan fart att nästan alla foton på henne blev suddiga!
Husse och jag tog det lite lugnare! Man är ju mer van att vara ute här!

Nova ville genast till baksidan av huset – den del av Ute som hon ser bäst från fönstren hemma. Kanske ville hon spana efter sin kompis Haren!?

Jag kan faktiskt rusa iväg så att jag blir sudd också!

Sedan RUSADE vi hemåt, när vi nosat färdigt ute. Grannen ropade ”Fin katt!” från balkongen och jag viftade ”TACK!” med svansen som en plym!

Men sedan vid första trappsteget: Ska jag verkligen orka tassa uppför allla trappor?

Nä, snälla, bär mig???! Se hur vädjande mina tassar ser ut??!

Tack, Stora matte…. Du såg! Kurr!