Min kompis Vida har börjat blogga!

Ordet VIDA betyder ”liv”. Men man kan lugnt säga att kissen Vida hade inget som kunde kallas liv under en lång tid: Hon hölls gömd i en kall och fuktig lada tillsammans med flera andra katter, för att ingen skulle hitta dem och avliva dem. Personen som lämnat dem där hade kommit på kant med myndigheter och själv gett sig av från orten, och katterna, som ursprungligen var ganska många, frös, blev sjuka och en del klarade sig inte.

Lyckligtvis ingrep Örebro katthem, och möttes av en sorglig syn:
”Jag fick kännedom om att ett antal katter vistades i en gammal lada. En vänlig själ gjorde vad hon kunde och försåg kissarna med mat och vatten. Den gamla ladan hade dock mycket i övrigt att önska för att kunna fungera som bostad. När jag besökte ladan fick jag en smärre chock. Iklädd skyddskläder och pannlampa stegade jag in i de olika ”rummen” som var uppbyggda i ladan med hjälp av kartonger, virke och tyger. Det stank av fukt, mögel, avföring och urin. Katterna hade endast ett par kvadratmeter att röra sig på i de olika ”rummen” de var placerade i. Jag fick veta att katterna funnits där i flera år. I pannlampans sken sågs skrämda ögon som försökte undkomma mig, kissarna snörvlade och uppvisade olika symtom på att de inte mådde alls bra. En svart liten kisse etsade sig fast på min näthinna mer än något annat, hon satt och tryckte mot ett ditställt el-element, i övrigt var det väldigt kallt i ladan. Den lilla svarta honan följde mig med blicken var jag än gick, hennes ögon var infekterade och rann konstant, hennes nos var igenkletad av en massa snor och hon lät tungandad.”

Den lilla svarta katten, det var Vida. Hon fick vård för sin snuva och ögoninfektion, och efter en tid i jourhem flyttade hon till katthemmet. Där blev hon en av de lite osynliga svarta katterna, och på grund av sina återkommande svackor i hälsan och reserverade sätt så var det svårt att hitta någon som vill ta hand om Vida…

Men någonstans finns de där unika hjärtegoda människorna som har ögon för de allra svagaste, och en sådan person kom att ägna massor av tid och tålmodigt arbete till att få kontakt med Vida. Med kärlek och mutor och envishet vann hon Vidas tillit och kunde ta henne med sig hem. Idag är Vida en lycklig katt i ett härligt hem, och jag hoppas att hon nu kommer att berätta allt om detta i sin blogg ”Vidas Vardag”! För vi behöver så väl de här skildringarna om hur en skyggis blir en härlig tryggis! *svansdans*

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki