Vår vän Sixten har tassat vidare…

Så kallade SkaparKatten igen på vår vän Sixten idag – han var hos veterinären då han fick en propp i hjärnan, och det fanns inget att göra som kunde ändra det. Tårarna droppar på tassarna, för Sixten och hans kompis Puma liksom mysiga snälla matte Emma är viktiga vänner här i vår lilla bloggkattcirkel! ♥

Jag lånar den här bilden från Agrias huskattävling och lägger en röst där till ditt minne, kompis!

Sankte Pelle håller vördnadsfullt upp Pärleporten för Sixten, som kommit med bestämda kliv uppför Regnbågsbron. En hedersvakt av gamla kattbekanta står på var sida och Sixten går mellan dem raka vägen fram till SkaparKatten, som sitter och väntar. Sixten sätter sig också. Det är alldeles tyst. De båda tittar bara länge på varandra, två härskare som möts och mäter varandra. Luften vibrerar av spänning. Då börjar SkaparKatten att spinna, starkare och starkare och starkare… Och Sixten känner hur ro och lugn fyller hjärtat – här är han trygg och här behöver han inte längre vara den starkaste. Nu får han vila. Han tassar rakt in i SkaparKattens famn nu som om han vore en liten kattunge, och rullar ihop sig med en liten suck och blundar. Innan han somnar öppnar Sixten ena ögat och säger ”Säg till Puma att han ska sköta om matte och reviret nu! Okej?!”
SkaparKatten ler och viskar ”Det är fullbordat.”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

26 reaktioner till “Vår vän Sixten har tassat vidare…”

  1. R.I.P. Sixten. Vi healingspinner för matte och Puma. Och våran matte har lovat tassa en röst i tävlingen till ditt minne. Ikväll brinner ljuset för dig.

  2. Men så sorgligt. Det gär aldrig att vänja sig vid att en liten kompis lämnar oss, trots att vi alla vet att det är livets gång. Sixten fick i alla fall ett bra liv hos matte och Puma. Fantastiskt skrivet som vanligt, Wikki.

  3. Wikki det är så ledsamt! Stackars Puma och matte Emma! Åh vad vi blir ledsna för att läsa detta. Vi vill dela med oss av den engelska versionen av Regnbågs bron. Den är väldigt fin i svåra stunder!

    Nos Puss Sven och Signe

    THE RAINBOW BRIDGE

    There is a bridge connecting Heaven and Earth. It is called the Rainbow Bridge because of its many colors. Just this side of the Rainbow Bridge there is a land of meadows, hills and valleys with lush green grass.

    When a beloved pet dies, the pet goes to this place. There is always food and water and warm spring weather. The old and frail animals are young again. Those who are maimed are made whole again. They play all day with each other.

    There is only one thing missing. They are not with their special person who loved them on Earth. So, each day they run and play until the day comes when one suddenly stops playing and looks up! The nose twitches! The ears are up! The eyes are staring! And this one suddenly runs from the group.

    You have been seen, and when you and your special friend meet, you take him or her in your arms and embrace. Your face is kissed again and again and again, and you look once more into the eyes of your trusting pet.

    Then you cross the Rainbow Bridge together, never again to be separated.

    1. Mjau, den är fin! Så är det ju! Och på andra sidan Bron finns ingen tid – så för dem som väntar där går det bara ett ögonblick…. TassKram Wikki

  4. Emma jag önskar du varit här så skulle du fått en Jättetröstkram. V får vara tacksamma att vi vet att Sixten för det bra hos alla sina kompisar där uppe. Men det tar ju tyvärr inte bort den fruktansvärda smärtan vi känner.
    Nalle,Lasse o Sören

    1. Mjau, Sixtens plikter är över, nu vilar han. Och är ÄnglaKatt som håller ett öga på sin matte och sin kompis Puma…. TassKram Wikki

  5. Fine fine Sixten! Vi känner så för Matte Emma, en sån rar människa, jag träffade henne på min förra utställning och hon tog ett så fint kort av mig, uppe hos domaren! Hon berättade så vackert om Sixten och Puma…och minsann om inte Bastian påminner lite om Vackre Sixten…fast SÅ stor och ståtlig blir han nog aldrig. Våran matte blev fruktansvärt ledsen i morse på jobbet när hon läste att Sixten vandrat över bron! Hon fick gå iväg….och torka ansiktet sa hon. Men sen sa hon att hon hoppades att Sixten skulle kunna hälsa till hennes gamle Bolzmann därborta! De två kommer nog att ha det bra ihop…två lite äldre Kattherrar har förviso mycket att jama om…
    Och dina ord Wikki!!! ojoj så vackert du skriver!

    Vi skickar mycket healingspinn till Emma och Puma!

    Indra och Bastian

    1. Mjau vi har också träffat rara Emma och vi hoppas hon hör hur vi spinner tröst till henne! TassKram Wikki

  6. Underbar text som vanligt Wikki, är precis sån Sixten var. Är svårt att vara hemma själv i sorgen men jag är så glad för alla era tröstande ord mina bloggvänner.

  7. Åh, va fint skrivet samtidigt som det är oerhört sorgligt det som skett. Hoppas så in i det sista att han skulle repa sig och få komma hem igen. Våra tankar går till hans Familj.

    Massa Kramar och Styrka

Lämna ett svar till kattmamman Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *