Din Tass I Cyberspace!
Men så tänkte vi att någon kanske skulle ha nytta av dem? Hör av dig till mig i så fall!
Varför kan inte huskatter få högre livförsäkring än 1000 kronor?
Nej det är bara katter med registreringsnummer, dvs stambokförda raskatter som kan få teckna högre livbelopp.
Ja men den här katten är ½ raskatt. Plus att hon är ikon för en stor del av bloggkatterna här i landet!
Blogg… Eh…. Nej då kan du som mest försäkra katten för 1000 kronor.
Men vi har ju ett problem här i landet med just att huskatter undervärderas och får för låg status i samhället. Om man vill påverka sådant borde man ju få välja en högre klass. Man betalar ju premie därefter!
Ja det är ju en synpunkt vi kan ta till oss…
Just den här katten har cirka 15 000 läsare i månaden på sin blogg, hon har ju ett affischnamn och ett marknadsvärde som vida överstiger det normala.
Ja om du vill kan jag be vår produktansvarige att se om just din katt kan specialvärderas, men då måste jag ju få mer information?!
Men det måste väl ändå vara jag som kattägare som ska kunna välja vilket prisläge jag värderar min katt till? Även om det är en huskatt från ett katthem?! Jag kan ju välja sådan värdering om jag försäkrar en bil…
Men det finns ju inget som styrker att katten är värd mer än 1000 kronor? Vi går ju på om katten har stamtavla!
Det är väl inte rättvist, det finns ju katter med stamtavla som skänks bort gratis för att de inte har rätt meriter – hur sållar ni sånt då? Sänks deras livbelopp?
Eh nej sådant kollar ju inte vi. Men jag kan skriva ned det här och höra av mig till dig sedan!
Ja du har säkert inte många katter med meriten bloggkatt försäkrade hos er, men det här är faktiskt inget skämt, och jag vill att någon hos er återkopplar till oss i frågan!
Visst vi hör av oss på måndag eller tisdag! Trevlig helg!
Kan jag tillägga att damen på Agria aldrig återkom?! Det är något visst med försäkringsbolag, är det inte det?!!
Kan du lösa min rebus?!! *fniss*
Den som först lämnar en kommentar med rätt svar vinner en påse med Wikkis kattgräs!
Och den tass-snabba vinnaren är: Sören Fernström!
Minns ni katten Rafaela – ”Lilla Blå” som hon fått heta i jourhemmet – katten som jag berättade om i ett tidigare inlägg hittades på soptippen bärande på en enorm svål av tovig päls, men totalt utmagrad därunder? Hon har blivit fanTASStiskt vacker och nu också adopterad!!!!
Det är något av Drottning över denna katt, och nog märks det att hon trivs med livet numera:
Det är en blandad kompott av sorg/lyckokänslor för jourmatte som ska släppa taget om en kisse som gjort stort intryck på henne. Anna berättar: Min ÄLSKADE Blå är adopterad!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Fina, fina lillsnuttan!!! Mitt hjärta blöder, det var nätt och jämt att jag kunde skiljas från denna underbara speciella personlighet! Jag älskar henne såååå mycket! Samtidigt är jag så otroligt glad över att detta trevliga par adopterat henne! Hon har fått precis ett sådant hem som jag önskat till henne, hon blir nu innekatt och ensamkatt. Jag har precis varit och lämnat henne hos hennes nya familj. Paret var och hälsade på henne hos mig för en dryg vecka sedan och föll pladask, det var tänkt att de eventuellt skulle hälsa på några mer kissar innan de bestämde sig men när de umgåtts med Blå ett tag så sa de att de inte behövde träffa några mer kissar, det var henne de ville ha 
. När de hälsade på henne var hon på sitt mest envisa humör, men trots hennes tillfälliga tjurskallighet så föll de alltså totalt! När jag nu lämnade av henne i hennes nya hem så knallade hon runt som en drottning i lägenheten, kollade alla rum tre gånger, testade maten om den var okej, kikade in på granen och klapparna och la sig därefter först en sväng under sängen, tog sedan en extra runda för säkerhets skull och la sig sedan till ro i en fåtölj med en till hennes päls mycket matchande pläd . Jag tror nog att hon kommer att sova där resten av kvällen 
. Så många steg som hon tog idag i nya hemmet, så mycket har hon inte rört sig på senaste månaden! Hon är fortfarande stel och lite ömmande i bakbenen men det är inget hon lider av. Hon bygger upp musklerna igen allt eftersom och hennes nya husse och matte är fullt medvetna om att det kan ta tid för henne att bli helt ”normal” men att det självklart får ta den tid det tar. Hennes utveckling från det fruktansvärda tillstånd hon kom in i har gått med racerfart! Hon är en mycket nyfiken och cool liten kisse som snabbt finner sig tillrätta i nya miljöer och med nya människor. Hon är dessutom en riktig tänkare, man ser verkligen hur tydligt som helst på henne när hon står och funderar och tänker till titt som tätt vad nästa drag ska bli… Hennes päls har blivit så fantastiskt fin och hon är len som den finaste siden. Tänk vilken saga, en saga som tack och lov fick ett mycket vackert slut! Är så oerhört glad, även om jag gråter av enorm saknad 
. 
Lycka till i ditt nya hem, drottning Rafaela!
Lusse: Hane, röd med vit krage och vita tassar, har en cirka 1 dm lång svansstump. Född uppskattningsvis i augusti 2009. Dök helt plötsligt upp på Kvarntorp Gård utanför Askersund i början av december där han sökte sig till huset för att få mat. Osäker och försiktig kisse, kommer dock troligen snart till ro i trygg miljö med värme och mat.
Det borde ju stå ”Äkta LusseKatt” också?! Nu när Lusse är tryggt inne, så tror vi att det där med osäkerheten ger sig snart nog! Välkommen in i värmen, Lusse!
Igår berättade jag om testet av kattleksaken Trollsländan. Då måste jag också samtidigt berätta om hur det gick när jag skickade en kattmyntaleksak till Sambos och Roxys matte för höra om hon kunde sy sådana åt några katthemskatter. Men Stora matte som var ombud tänkte inte så noga efter när hon postade provexemplaret…
PS. Sambo nyktrade till sedan, och matte kunde hitta leksaken, så nu hoppas vi att det leder till att fler sådana skapas! ?
Klicka på bilden nedan och följ hela denna utmaning av kisse:
Det finns årsdagar man firar på många sätt. Vi som varit katthemskatter firar gärna Komma-Hem-Dagen till minne av den lyckliga dag då vi adopterades till vårt nya hem. Sedan finns det årsdagar som påminner en om sådant som hänt, men som inte fått så lyckligt avslut. Inget man firar direkt, men ändå är ”märkesdagar”.
Men den sorgliga dagen jag tänker på är Nyårsdagen 2010 – på eftermiddagen när katthemmet Kompis brann ned till grunden… Det skakade om hela KattSverige, och ingen visste hur många katter som försvunnit i lågorna. Ingen av oss glömmer bilderna på katter med brända tassar eller köldskadade/brända öron…
Därför är det ett nöje att nu visa bilderna på en läkt och lugn Robinson:
…liksom på en allt tryggare Jussi med fina tassar igen:
JAG kommer aldrig att glömma det där nyåret – hur vi kämpade genom jaunari med att skicka banners med vädjan om hjälp till Katthemmet Kompis ut över hela bloggvärlden… Och hjälpen kom verkligen – ett enastående gensvar från både företag och enskilda personer, katthem och kattälskare. Ingen av de i katthemmets personal, så väl som Sonny och Maritha, som mist sitt livsverk, anade nog i olyckans stund att det fanns ett sådant stöd? Redan nästa dag började hjälpen anlända, först lite och sedan i en allt stridare ström, t o m lastbilar fyllda med förnödenheter…
Men nu lagom till jul kommer den första delen av katthemmet, nämligen lillstugan Katthult, att stå inflyttningsklar! Ett par rastgårdar ska också byggas till och här kommer att bli så fint!
På ett mycket ödmjukt sätt är jag stolt över att veta att litelite har jag bidragit till att hjälpa Kompis att återuppstå. Men ännu är det inte klart och därför vill jag höja tassen igen och så här innan jul säga:
Skänk en liten slant till pg 35 74 82 – 9 och så ses vi väl där på den Stora Invigningen i vår
när hela katthemsbygget är klart!!?
Nova och jag har verkligen haft svårt att besluta oss för en vinnare, för alla fyra berättelserna är lika ljuvliga! Så lotten fick avgöra, och den som vinner HelloKittyKalendern med alla små Kittysar är:
NR 1 – TESS OCH YATZY!!!!!
Grattis! Maila adressen, så postar vi paketet på måndag! Men se sedan bara upp så att lille Connor inte stoppar någon liten Kitty i munnen! God Jul!