Övergrepp, undergrepp och mystiska ställningar. Allt i rubriken ger ett lystet öga löftet om något som tilltalar det morbida sinnet.
Men egentligen blir vi lurade – allihop…
Det spelar ingen roll vad vi skriver, vilka vi är, eller vad vi avslöjar. För det mesta är vi bara kuggar i ett konsumtionshjul som ingen av oss kan styra, eller ens kliva av.
Själv kan jag inte lura en kotte. Eller ens en katt. Sanningen är att jag blivit blogg-addict. Jag kan inte sluta blogga….
Här får ni en söt bild som tröst:
Undrar om jag såg ut så här som liten?
Vi är glada att du är blogg-addict, vi har i alla fall blivit inspirerade och hoppas att du vill titta in på vår blogg som vi kommer att starta imorgon kväll.(om vi får ihop det vill säga.
Här kommer vår adress:
http://duideco.blogspot.com
Tasskramar Dui och Deco
Så klart jag kommer och hälsar på! Jag ska länka till er bums! Hurra hurra!
TassKram Wikki
Haha, Metros egna artiklar tar ju priset där, dom har alltid såna där kittlande rubriker och sen är det ändå nåt helt tråkigt i brödtexten.
JA ni känner väl igen syndromet. Har jag varit elak som gjort likadant?
NosPuss Wikki
visst är den här världen lite tokig, men jag är glad att så många katter bloggar iallafall för då finns det mer läsning för oss. Matte har tyvärr lite tidsbrist ibland så därför dröjer det mellan inläggen.
Det ser faktiskt ut som en liten du på bilden där ja. Tasskram/Puma
Och snart kommer fler kattbloggar! Vi tar över världen – ännu mer! *fniss*
TassKram Wikki