En sorg att skiljas, en smärta att ta farväl…

mezzo Det har uppstått ett skälvande tomrum på Örebro katthem idag!
m2
En stor herre som lämnat djupa tassavtryck i våra hjärtan har kallats hem av SkaparKatten…
m11
Mezzopotamius ”Mezzo” har tassat över Bron idag.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Djupt sörjd av husse och livskamraten Miss Freja och alla oss som mött denna fantastiska katt…
m7
Mezzo var Mästaren, Alfakatten, den trygga beskyddaren av katthemmets flock.m6
Han gick att likna vid en stadig pit bull  – med en farlig uppsyn men ett hjärta av godaste guld!
m4
Mezzo gick hemlös i Glanshammar i många år, men tillbringade ett par år på katthemmet men också många goda år i hem där han och Miss Freja delade på kärleken och livsglädjen.
m3
Men på sista tiden har hans hälsa tacklat och idag kunde veterinären sorgligt nog konstatera att Mezzos stora tappra hjärta inte orkade längre.m9
Det var ändå ett beslut i kärlek att låta Mezzo befrias från sjukdom och svaghet.
Vi vet att husse och Miss Freja gråter med oss, för vem ska hon nu kroka svans med?

Det far ett silverstreck i katthimlen – ett gnistrande stjärnfall – det är Milva som formligen kastar sig ut på RegnbågsBron för att möta den hon älskat mest i hela sitt liv, och väntat på så länge – även om tiden inte är mätbar här: Äntligen får hon återse sin kära Mezzo!

Och så kommer han, stark och majestätisk, genom PärlePorten. Milva spinner så det glöder om henne och Mezzo gör precis som han alltid gjort mot alla sina kära flickor: Han buffar henne ömt med nosen och låter henne luta sig mot en stabil gyllene skuldra. Tätt ihop vandrar de in i Evighetens sköna rike, för att tillsammans vänta en liten, liten stund här på Miss Freja och alla andra älskade….

SkaparKatten ser det, och ler. ”Det är fullbordat!” sjunger ÄnglaKatterna.

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

16 reaktioner till “En sorg att skiljas, en smärta att ta farväl…”

    1. Mjau, så sorgligt att Mezzo bara fick tre veckor hos sin nya husse – men det var kärleksveckor och han njöt!
      Vetskapen om det gör allt lite ljusare! NosPuss Wikki

  1. Nu gråter vi… Av en händelse gick vi in på katthemmets minneslund precis just nyss och där var Mezzo… :/

    En så underbar katt och så lycklig Milva är nu igen! ♥

    Sorgsna nosbuffar

    1. Mjau, och vi har hört att Miss Freja låter sig tröstas av husse, det är nog ömsesidigt. *sniff* NosPuss Wikki

  2. Åh vilken sköning! Han kommer få det fint hos Skaparkatten. Vi snörvlar lite här med och tänder ett ljus för Mezzo och alla andra katter som åker hem till Skaparkatten idag! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *