75 timmars samhällstjänst är ett kattliv värt

Vet du vad samhällstjänst är? Det är att gratis på sin fritid jobba ”samhällsnyttigt” ofta som alternativ till fängelse i samband med dom för något brott.

En 23-årig man dömdes förrgår för djurplågeri efter att vid flera tillfällen ha misshandlat sin flickväns katt och en grannkatt. En av katterna dog senare till följd av misshandeln. I höstas hade han vid flera tillfällen slagit katterna med knytnävarna och dragit dem i svansen. Brottet är erkänt och förklarat med att han kände makt och fick en kick av att göra det. Det är så här riktigt farliga människors bana inom dödandet börjar…!

Det ledde i detta fall till villkorlig dom och samhällstjänst. Frivården beslutar var samhällstjänsten ska utföras, läser jag på kriminalvårdens hemsida. Vanligtvis tar ideella föreningar, hjälporganisationer, kommunal verksamhet och kyrkor emot klienter för samhällstjänst. Arbetsplatserna som används får inte vara vinstdrivande företag. Den dömde får gärna komma med egna på förslag på arbetsplats.

tabbycathalloweenprisonerpostcardptrah

Låter det inte konstigt? Begå detta brott mot ett djur och mer är det inte värt, än att brottslingen får lite pyssel på en skyddad arbetsplats – kanske få jobba lite grann. Kanske rentav med ett eget intresseområde, som en hobby?

Förlåt,men jag får det inte att gå ihop! JAG TYCKER ETT KATTLIV ÄR VÄRT MER!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

38 reaktioner till “75 timmars samhällstjänst är ett kattliv värt”

  1. Visst är det fruktansvärt. Det här är knappt en markering ens. Och som Wikki skriver, barn och ungdomar som börjar misshandla djur eskalerar ofta till att börja misshandla och döda människor också. De behöver vård OCH ett kännbart fängelsestraff, så de och andra fattar att detta är oacceptabelt.

    1. Mjau – det jag önskar vore egentligen att en sådan här person blev tvungen att övervakat och noga lett arbeta med att återgälda PÅTAGLIGT med att t ex jobba aktivt på ett djurhem, tills denne fick insikt om sitt brotts omfattning och av egen vilja valde att fortsätta värna om djur för att gottgöra sin skuld… Den egna insikten är den enda smärta som kan straffa nog – men samtidigt bli ett ”straff” som räddar och förändrar, så att en förändring i tänkesätt ochhandling verkligen sker. För annars föder hat bara mer hat och det vinner ingen på. Ur all individens känslor måste vakna ånger och insikt, annars är alla åtgärder meningslösa och rinner av som vattnet på en gås. Tyvärr. Och det gör all fråga om brott och straff till en gång på slak lina för både offer och förövare. Insikt är en sten att bära – gottgörande en läkning som lättar. Och mycket mycket svårt. TassKram Wikki

  2. Ni gör ett alldeles fantastiskt jobb med den här bloggen, jag läser den varje dag och är dagens höjdpunkt!
    Jag hjälper till på mitt lokala katthem flera gånger i veckan, och ger av all min kärlek till alla fina katter jag möter. Men jag vill göra så mycket mer! Hatar känslan av otillräcklighet. Tänk om alla kunde göra lite så vissa människor slapp göra allt?

    All heder till er och en otroligt fin Wikki som jag önskar att en dag få ta upp i famnen och krama om:)
    många kramar

  3. Det värsta är att samhällstjänst ibland kan innebära att man jobbar på ex ett katthem och det hoppas jag verkligen inte att denna person kommer göra.
    Basco

  4. Tragiskt! Som Basco skriver så kan samhällstjänst ibland ske på katthem. Men i detta fall måste de väl vara smartare än att placera honom på något sådant. Egentligen är jag mest förundrad över att han faktiskt fick NÅGOT straff överhuvudtaget. När det gäller att plåga och döda katter så verkar det inte bli någon reprimand alls ofta.

    1. Mjau, sedan måste man verkligen betvinga sin instinkt att göra något med sina vassaste klor på en sådan här person… och besinna sig att det aldrig lönar sig med öga för öga – för då blir man likadan?! Det blir ett mycket bättre resultat om denne fick någon sorts insikt och fann naturlig ånger. Då frisknar det sjuka till. Men det är ohyggligt svårt att nå dit! TassKram Wikki

  5. Man blir så in i ”””##§****”¤¤ förb….!!!!! Matte arbetar på en tingsrätt – ej i dömmande tjänst ska tilläggas – och reagerar över fegheten hos vissa rådmäns beslut, för det är det faktiskt till en stor (?) del det handlar om! Prejudicerande… ja, det är detta som är en del av dilemmat kanske… Lagstiftningen är givetvis den största problematiken!!! Dessa lagstiftare – feghet, empatisk oförmåga och total brist, eller vad kan detvara som är så ”tokigt konstigt” hos dessa män och kvinnor???!!! Dessa beslut påverkar ju troligtvis också synen hos människor i allmänhet och människor med ”vissa tendenser till att utföra hemskheter” i synnerhet! Meeen, vi får aldrig ge upp att fortsätta att kämpa och föra budskapet om katters och andra varelsers rätt och allt det som är viktigt därtill!!! Du är så himla bäst, Wikki, som tar upp det här, gång på gång (för det kan aldrig bli för många gånger!) och upplyser katter och deras människor om detta fasansfulla och orättvisa!!! Maaaassor av tasskramar till dig och alla mattar, syskon och ”significant others”!!!

    1. Mjau, visst har vi ett jobb och en kamp att hålla svansen högt för… Jag ger mig aldrig! *höjd tass* NosPuss Wikki

  6. Man blir så in i ”””##§****”¤¤ förb….!!!!! Matte arbetar på en tingsrätt – ej i dömmande tjänst ska tilläggas – och reagerar över fegheten hos vissa rådmäns beslut, för det är det faktiskt till en stor (?) del det handlar om! Prejudicerande… ja, det är detta som är en del av dilemmat kanske… Lagstiftningen är givetvis den största problematiken!!! Dessa lagstiftare – feghet, empatisk oförmåga och total brist, eller vad kan detvara som är så ”tokigt konstigt” hos dessa män och kvinnor???!!! Dessa beslut påverkar ju troligtvis också synen hos människor i allmänhet och människor med ”vissa tendenser till att utföra hemskheter” i synnerhet! Meeen, vi får aldrig ge upp att fortsätta att kämpa och föra budskapet om katters och andra varelsers rätt och allt det som är viktigt därtill!!! Du är så himla bäst, Wikki, som tar upp det här, gång på gång (för det kan aldrig bli för många gånger!) och upplyser katter och deras människor om detta fasansfulla och orättvisa!!! Maaaassor av tasskramar till dig och alla mattar, syskon och ”significant others”!!!

    1. Mjau, visst har vi ett jobb och en kamp att hålla svansen högt för… Jag ger mig aldrig! *höjd tass* NosPuss Wikki

  7. Man blir så in i ”””##§****”¤¤ förb….!!!!! Matte arbetar på en tingsrätt – ej i dömmande tjänst ska tilläggas – och reagerar över fegheten hos vissa rådmäns beslut, för det är det faktiskt till en stor (?) del det handlar om! Prejudicerande… ja, det är detta som är en del av dilemmat kanske… Lagstiftningen är givetvis den största problematiken!!! Dessa lagstiftare – feghet, empatisk oförmåga och total brist, eller vad kan detvara som är så ”tokigt konstigt” hos dessa män och kvinnor???!!! Dessa beslut påverkar ju troligtvis också synen hos människor i allmänhet och människor med ”vissa tendenser till att utföra hemskheter” i synnerhet! Meeen, vi får aldrig ge upp att fortsätta att kämpa och föra budskapet om katters och andra varelsers rätt och allt det som är viktigt därtill!!! Du är så himla bäst, Wikki, som tar upp det här, gång på gång (för det kan aldrig bli för många gånger!) och upplyser katter och deras människor om detta fasansfulla och orättvisa!!! Maaaassor av tasskramar till dig och alla mattar, syskon och ”significant others”!!!

    1. Mjau, visst har vi ett jobb och en kamp att hålla svansen högt för… Jag ger mig aldrig! *höjd tass* NosPuss Wikki

  8. Man blir så in i ”””##§****”¤¤ förb….!!!!! Matte arbetar på en tingsrätt – ej i dömmande tjänst ska tilläggas – och reagerar över fegheten hos vissa rådmäns beslut, för det är det faktiskt till en stor (?) del det handlar om! Prejudicerande… ja, det är detta som är en del av dilemmat kanske… Lagstiftningen är givetvis den största problematiken!!! Dessa lagstiftare – feghet, empatisk oförmåga och total brist, eller vad kan detvara som är så ”tokigt konstigt” hos dessa män och kvinnor???!!! Dessa beslut påverkar ju troligtvis också synen hos människor i allmänhet och människor med ”vissa tendenser till att utföra hemskheter” i synnerhet! Meeen, vi får aldrig ge upp att fortsätta att kämpa och föra budskapet om katters och andra varelsers rätt och allt det som är viktigt därtill!!! Du är så himla bäst, Wikki, som tar upp det här, gång på gång (för det kan aldrig bli för många gånger!) och upplyser katter och deras människor om detta fasansfulla och orättvisa!!! Maaaassor av tasskramar till dig och alla mattar, syskon och ”significant others”!!!

    1. Mjau, visst har vi ett jobb och en kamp att hålla svansen högt för… Jag ger mig aldrig! *höjd tass* NosPuss Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *