Till minne av Milva

mil

Ibland tassar somliga katter djupare in i ens hjärta än många andra. Den döva katten Milva på Örebro katthem är en sådan. Hon kom från ett vanvårdshem via polisen och till katthemmet i april 2008.

Det är många i personalen som känner sig ledsna idag, många som saknar den lilla silverkatten med den lustiga svansstumpen. Milva var så kär i den röda storkatten Mezzo, hon älskade honom och hela hennes värld förankrades kring honom. milva1

Men så flyttade Mezzo och Milva blev sjuk. Milva orkade inte leva längre. På sitt stillsamma kattvis smög hon över till KattHimlen idag på förmiddagen, efter en tids sjukdom. Alla vi som träffat denna säregna skimrande svartsilversköldpaddstabby med den höga rösten och de stora ögonen nere på Kattis kommer för alltid att ha henne etsad i våra minnen. Vila i frid lilla Milva! *nostårar*

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

22 reaktioner till “Till minne av Milva”

  1. Kan bara hålla med dig, Wikki….Milva var så enormt vacker. Trots att hon inte hörde oss och var rädd när hon kom, så lärde hon sig att de som var på katthemmet ville henne väl. Hon fick ju även en pojkvän på katthemmet…Den store Mezzo…underbart att se dem tillsammans, gående med svansarna om varandra.

    Nu hoppas jag att Milva träffar andra trevliga änglakissar där hon är nu.

    Trots att jag inte träffat henne som din matte har gjort, så droppade det några tårar nedför kinden idag.

    Svara

    1. Vi kommer att minnas Milva… ja den där svanstrasslande promenaden de gjorde, hon lutade sig mot Mezzo när de gick…
      TassKramar Wikki

      Svara

    1. SkaparKatten har lagt sin svans runt Milva. Det är en stooooooooor kisse att lita sin lilla kropp mot. Och så kan Milva höra! Hon kan höra hur alla KattÄnglarna sjunger en godnattvisa för henne!
      TassKram Wikki

      Svara

    1. Ja det är en chock. Milva skulle ju bara få sin medicin och bli frisk igen? Å vad min matt ehar gråtit. Men hon säger ”Milva har det bra nu.”
      TassKram Wikki

      Svara

  7. Det var tråkigt att läsa! Synd att inte hon och Mezzo fick flytta ihop : ( Djur sörjer och gråter precis som vi människor. Jag gillar dock idén med Skaparkatten, den skall jag sprida vidare! Tack för underbara inlägg! TassKramar från oss

    Svara
  8. Pingback: En sorg att skiljas, en smärta att ta farväl… | WIKIPEDIA – DIN TASS I CYBERSPACE!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *