Husse och matte, ska vi fira det? Att jag bott hos er i ett år?
Jag var en tunn liten ynk när jag kom till er, och nu har jag haft ett lyckligt liv och blivit en tuff rund Wikki!
Det kan vara svårt att tro att det är samma katt på bilderna, om det inte varit för mintt ovanliga mönster på pälsen.
Tack för att ni finns, matte och husse! TassKram!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Hej hej! Kan tala om att vi har en trefärgad katthona som kom till oss för tre år sen. Hon var tunn, tovig, utsvulten och helt förvildad! Jag gav henne mat, satt på en stol, vid hålet under huset där jag visste att hon var, och pratade för mig själv. Ville att hon skulle förstå att jag inte var farlig utan att jag ville henne väl. Tre veckor tog det innan jag till slut fick ta i henne och sedan dess viker hon inte en tum från min sida. Hon följer mig vart jag än går. Ut i lagårn, när jag matar djuren sitter hon och tittar på, ”hytter” jag åt en kviga så kommer hon rusande och ska flyga på henne för att skydda mig. Hon är en makalös katt och det käraste jag har! 🙂
Var glad för din kisse, det fanns en mening med att hon hittade dig. Jag tror du är ungefär som mattes mamma, en sådan där som djuren kommer till? Matte har ärvt mycket av det där och kommer att ha nytta av det nästa vecka när hon ska börja jobba på katthemmet! Och därför har jag det bra, jag kan prata med min matte om allting och hon förstår nästan kattiska helt.
Finns din fina kisse på bild ngnstans?
Tasskram Wikki