Det blev lite mat kvar i en skål inne i ”gästrummet” där jag bodde när vi var på landet under påsken. Det var väl ingen som tänkte på att den stod där. Skålen hade blivit uppställd i bokhyllan så att ingen av de andra katterna skulle ta maten för mig. Men Semlan, hon hade koll på den saken.
Så när mattes mamma skulle släcka för natten igår, undrade hon varför Semlan satt där inne och jamade framför bokhyllan. Och Semlan kan jama bestämt och mycket uppfordrande, det är så säkert.
På bilden här syns tydligt vem som har mest makt: Semlan har företräde till vattenskålen uppe på arbetsbänken i tvättstugan, och jag väntar snällt nedanför… som en duktig gästkatt ska göra.
Så jag bjuder henne faktiskt gärna på de kvarlämnade matkulorna i skålen. Det borde lämna mig en bättre position nästa gång jag hälsar på?
