Idag tänker jag inte tänka. Det har varit så hektiskt känslomässigt de senaste dagarna. Jag tänker bara ligga här intill matte och titta på när hon kantbränner de klippta hittekattsbanden (Så att de inte ska fransa upp sig.) och lägger i en skål. Vara katt i nuet. Bara titta, få en klapp emellanåt och så trivas! Vi är lyckliga här i Nya Hemma. Vilken skön dag vi ska ha!
Kategori: Okategoriserade
HurrJam, idag är matte ledig…
Men varför ska människor alltid göra så mycket när de är lediga?
Det finns ju bara en WIKKtig sak att göra:
Sören Fernström visar framtassarna i TV
Du hittar TV-inslaget med Sören HÄR på BlekingeNytt (Inte SydNytt som jag felaktigt råkade uppge tidigare, ursäkta!) och det är ett toppenreportage!!!
Reportern säger ”Nu har han inom djurvärlden nästan rockstjärnestatus!” och det kan vi ju verkligen hålla med om – dessutom blir jag så ryyyysligt stolt när jag ser att Sören visar reportern turnélistan som jag hittade på åt honom för några år sedan… Han är ju en stjärna!
Nu undrar jag bara: NERK, när ska ni bjuda in Sören att komma och klappa in pengar till katthem i Örebrotrakten på era utställningar?!! Han är ju ett dragplåster som många kattälskare i Örebro frågar efter!
Att vara hjälte i det lilla formatet – kanske i kattstorlek?
I Metro läste jag en tänkvärd kolumn med titeln ”Vår historia är full av hjältar” av Alexandra Pascalidou. Den handlade om hur en människas ingripande, agerande eller propagerande kan påverka en hel världs synsätt på t ex olika former av förtryck och orättvisor.
Hon skriver i inledningen: ”En enda människa räcker. En enda människa rustad med empati och insikten om att hon bär mänskligheten i sin famn. Och en smula storhetsvansinne som får oss att inse vår egen storhet.”
Smaka på meningen! Och läs gärna artikeln. Omsätt den sedan i våra hittekattshjälpares strid för orättvist behandlade hemlösa katter…
Visst, vi är inte och kommer aldrig att bli föreslagna till Nobelpris, som pakistanska flickan Malala Yousafzai. Hur mycket vi än är eller försöker vara ”Små människor som kan göra stor skillnad” i strid för humanitära vinster i en smal nish gällande katter som ingen verkar vilja ha, hur mycket vi än också försöker att riva murar och rita om kartor, så är vi engagerade i något som tycks stå lägre än lägst.
Det gör mig bara ännu mer angelägen om att fortsätta leta efter nyckeln till alla lås och ett efter ett låsa upp dem för att släppa in den hemlösa katten i en dräglig tillvaro igen!
Här är en katt som gör skillnad. Precis som Sören måste vi våga sätta fram tassen och tillsammans med våra människor göra saker som förändrar strukturerna i samhället – kräva att få minst (!) samma värde som hundar och samma garantier för goda liv!
Det är vi som måste vara kattvärldens whistle-blowers, och jama till alarm när t ex en Länsstyrelses djurskyddsinspektörer hotar katthem och katthjälpare, och omhändertar katter med följd att de hamnar i SÄMRE MILJÖ än innan omhändertagandet genom geschäftskoncept med känslokalla förvarare och avlivare. Att bli hjälte är inte målet för mig i grund och botten. Men jag tänker fortsätta vara en AktivistKatt för mina MedKatter!
Så Höj Tassen och Visa Klorna! Stöd Ditt Lokala Katthem och stå upp för de hemlösa katterna – i synnerhet de skygga!
På väg mot nya höjder…
Det är en artikel i Blekingetidningen Sydöstran om vår vän Sören idag! Tyvärr ligger den på betaltidningssida, men jag kan berätta lite om vad det står i den! Rubriken är något som vi ju alla redan känner till:
Och i artikeln berättar husse Lasse om hur Sören hjälper andra katter genom att klappa in pengar på marknader och utställningar. ”Pengarna som de får in skänks sedan till olika organisationer för hemlösa katter. Hemmen är nästan uteslutande ideellt drivna, och ekonomisk hjälp är ofta nödvändig verksamheternas fortlevnad.” Så sant jamat så!
Säkert har höjdaren Sören fått framsidan på tidningen och en egen löpsedel också?
Jag tror att vi ska hålla utkik efter Sören i fler media efter detta faktiskt!!!
Apropå andra höjdare, på FB hittade jag Cats in Space, som jag hoppas ska bli en ny favorit att följa… Vi katter har alltid haft en anknytning till rymden, tycker jag.
Stjärnan
SkaparKatten kallade på Frasse…
En kär bloggvän och mycket älskad katt har tassat över Bron för att möta SkaparKatten:
Hedersmannen och gentlekatten Frasse, som tillsammans med matte Gunilla via sin spalt hos Allas varit en lysande symbol för fin kattkärlek och värdefull kattgemenskap, lämnade i fredags sina älskade människor i djup sorg och saknad efter en sjukdom som till slut inte gick att kämpa sig igenom.
Det gör som alltid ont i oss när någon speciell katt lämnar vår cirkel av gemensamt hållna tassar, för att få sina vingar hos SkaparKatten! Frasse hade genom sitt och mattes forum skapat en så omfattningsrik krets av vänner att det är svårt att räkna dem alla. Han delade vår vardag och vår fest, våra bekymmer och våra glädjeämnen. Till stor tacksamhet har jag fått vara Frasses vän i många år, och det har varit en ära.
Ett samfällt sus av spinnande sorg som nu kommer att följa Frasse, det kommer att eka högt och länge! För en katt som Frasse finns det bara en utav! Och vi sänder all tänkbar tröst till matte Gunilla och familj, med mjuka nosbuffar!
”Ta ett djupt andetag, och hoppa nu, Frasse! Det gör inte alls ont längre!” säger Sankte Pelle. Han och SkaparKatten har tassat ut på den lilla blomsterängen alldeles ovanför PärlePorten, och uppmuntrar Frasse att känna hur skönt det är i kroppen, när den helats från all jobbig sjukdom och värk. Frasse känner sig lite omtumlad och ovan, men runtom honom är fullt av änglakattvänner – Sötnos, Fortuna, Kidi, Musse, Slampen och många fler, som uppmuntrande klappar tassarna… Han sitter på näst översta trädgrenen i det lutande uråldriga Världsträdet och tvekar – men så hoppar han!
Alla jublar! Frasses silvervingar bär, och han landar så elegant i gräset att ingen kan ana att han nyss kommit till Katternas Himmel. ”Så, Frasse!” säger SkaparKatten och puffar mjukt med nosen i Frasses panna. ”Här kan du nosa på Evighetens blommor, leka och vila, medans du väntar på din matte. Eftersom ingen tid finns här, så ses ni snart igen…” Frasse sträcker behagligt på sig och lägger sig intill SkaparKatten med en nöjd suck. ”Men du Store Skapare, vi är många som väntar här, hur ska våra människor hitta?!” funderar han, som alltid omtänksam om alla. Då breder plötsligt en stig av nyutslagna blåa scilla och hyacinter sig från dem fram till PärlePorten… ”Det är fullbordat!”
Mammor är bäst
httpv://youtu.be/RkJEwYfz68o
Oj vad många öron som spetsas när kattungens rop på mamma hörs!
KlotterKatter
En av de räddade kullarna… Men så många kvar…
Hon är inne i tryggheten – en vacker kattmamma med knappt veckogamla ungar. Hon vet inte om det själv, att hon är lyckligt lottad, men vi vet att det finns många hemlösa katter runtom därute i vårt avlånga land som nu påbörjar ett bistert lidande! Ungar som föds ute den här årstiden har inte stora chanser att överleva… De fryser ofta ihjäl när kattmamman tvingas ut och leta mat, om hon inte lyckats hitta tillräckligt skyddat bo för dem.
Störst är risken för de ungar som föds av unga oerfarna kattmödrar, sådana som kanske själva fötts i år, dels för att kattorna inte har samma vana av att jaga efter mat och samtidigt skydda sina små, dels för att de ofta kan bli svaga av förlossningen och själva duka under. Om en ansvarsfull ägare funnits, skulle katterna ha varit kastrerade i tid och sluppit bli dräktiga alltför tidigt i livet. Men katters parningsdrift är ingen rosa romantisk dröm a la Aristocats…
Istället hittar vi katthjälpare stackars kattmammor med ungar på de mest överraskande ställen, från skatbo i en trädtopp, till under cyklarna i ett dragigt cykelskjul med bara en vägg. Ibland är kattungelegan inte mer än en grästuss under ett buskage. Kattorna kryper in i husgrunder, upp i skrotbilar och genom trasiga fönster in i byggnader utan värme. Bland isoleringsbalar på byggplatser, däcktravar på bilfirma, bland soporna på tippen – ofta knappt ens skyddade från regn och snö!