Ibland önskar man bara ro i sitt bo

Sommaren tassar på så där som somrar gör… Kvällarna är ljumma men lite dunklare, och de flesta djurungar har hunnit bli större. Snart klarar de sig på egen hand och ska samla hull för att överleva vintern.

Hur gör vi som också ska orka en vinter snart, när redan sommaren är liksom tung? Jag ser mig omkring idag och känner hur jag skulle önska att det dök upp en BeställningsFé! Och från fén skulle man kunna beställa vilka underverk som helst. Här är min lista på beställningar, utan inbördes ordning:

– Bot på alla sjukdomar, så att goda människor som Klosterkatternas gammelmatte, Annmi, Hjulia och många många andra skulle vara friska igen…
– Ro och frid i allas själar och hjärtan, så att världen fylldes av fred, lugn, omtanke och trygghet!
– Hem av olika slag till alla hemlösa och resurser till alla behövande, vare sig det är katter, människor eller andra varelser.
– Kärlek utan slut till var och en, så att ingen behöver vara ledsen, ensam eller rädd!
– En räddning av vår jord, land såväl som vatten, från naturkatastrofer, miljöproblem och utrotningshot av arter…

Själv har jag det redan gott, så att önska för andras väl känns som den bästa tanken.
Lilla fé, var är du?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

8 reaktioner till “Ibland önskar man bara ro i sitt bo”

  1. Tack för din omtanke!
    Just nu mår jag rätt bra och ber en stilla bön extra för Klosterkaternas Gammelmatte, att hon får bli så bra att hon får komma hem till sin dotter och kissemissar.
    Jag vet att de är mycket oroliga för henne och saknar henne oerhört.

    =^.^=

    Nosbuffar

    Svara

  3. Jag gråter ocg jag gråter och jag tom. vaknar på morgonen av att jag gråter. Varje älskad kisses död påmoinner ju om alla de som fått passera Regnbågsbron här hemma hos oss.
    Jag tänker på er och vet hur orättvist och svårt det är.
    Vi vill ju att våra vänner skall få leva för evigt.
    Nalle

    Svara

    1. Mjau det är svårt – och tungt. Men för varje kisse vet man att det var fyllt av lycka och kärlek i livet, och det måste man våga vara glad för också!!! TassKram Wikki

      Svara

  4. Så fint skrivet Wikki. Man önskar verkligen så innerligt att den där fén kunde dyka upp. Men tillsammans så kan vi ändå göra underverk. Det visar ju sig varje dag. Vi är ju också tre katter som till slut har fått ett gott och bra liv och vi önskar alla djur och människor detsamma. Husse blev visst lite nostalgisk framför Spotify nu i natt och hittade en skiva där som han har nånstans uppe på vinden som LP sa han. Det var en skiva med ett gammalt punkband från en stockholmsförort som hette Mörbyligan. Och dom har använt katten som metafor i en låt för hur enkelt både djur och människor kan fara illa.

    DEN LILLE SVANSLÖSINGEN
    http://open.spotify.com/track/7Jzcef9l5BVkeg7kcYBDc8

    Det var en gång en liten, liten katt
    med en päls så svart som tundrans djupa natt
    Han var en okomplicerad natur
    som älskade alla djur
    men han blev utskrattad jämnt (SVANSLÖS!!!!)
    fick höra elaka skämt (SVANSLÖS!!!!)
    ty han var av den sort (SVANSLÖS!!!!)
    vars svans var alltför kort

    Han försökte vara glad och jama med
    Det viktigaste är väl hur man är
    Ja, det går lätt att säga för dom
    som har en svans att krama om
    men han blev utskrattad jämnt (SVANSLÖS!!!!)
    fick höra elaka skämt (SVANSLÖS!!!!)
    ty han var av den sort (SVANSLÖS!!!!)
    vars svans var alltför kort

    Man korade årets svans i Kattrevyn
    Han såg hela festen för sin inre syn
    En tår rulla ner för hans nos
    när Maja gav Måns en ros
    för han blev utskrattad jämnt (SVANSLÖS!!!!)
    fick höra elaka skämt (SVANSLÖS!!!!)
    ty han var av den sort (SVANSLÖS!!!!)
    vars svans var alltför kort

    Till sist blev han vild av sorg och hämndbegär
    Han rånade Majas mammas mjölkaffär
    Men då ropa man på Tusse Batong
    som slog honom gång på gång
    för han blev utskrattad jämnt (SVANSLÖS!!!!)
    fick höra elaka skämt (SVANSLÖS!!!!)
    ty han var av den sort (SVANSLÖS!!!!)
    vars svans var alltför kort

    (Mörbyligan)

    //Strindberg, Frida & Siri (medans Husse är ute i köket *fnissar*)

    Svara

    1. Mjau, jag har ju inte spotify så jag kan lyssna, men jag tror att Stora matte kan minnas och nynna sången för mig…
      Det är så jag tycker livet ska vara – att tillsammans kan vi! Och vi katter är bra på att visa människor hur man ska sätta ned tassen ibland! NosPuss Wikki

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *