…ibland är det bara så gott att vara katt!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki
Visst är det härligt? Finns inte mycket som slår att vara med sina människor och gosa. *spinner*
Krama matte,
tassen.
Nä det skulle möjligen vara en bit tonfisk de luxe? *matdax husse! vrååååååål*
TassKram Wikki
Hej Wikki!
Nej tyvärr är det fortfarande lite problem.
Sår på halsen och jag kan inte låta bli att fnatta med det, Husse är väldigt orolig.
//Sture
Men Sture, har du fått kattibiotika? Och har du provat med en sådan där uppblåsbar halskrage? Dom är faktiskt riktigt bekväma och skaver inte som en tratt. Du måste försöka bli bra, jag tror din husse får fnatt-oro annars!
NosPuss Wikki
Kattikväll!
Jaså, kattblåsbar krage? Var införkattar man en sådan?
Husse undrar – och han står redo att sticka och katta en sån, bara han vet var man hittar dem.
Mjau and out!
//Sture
Jag fick tag i en via Gunilla på Kattkedjan, du ska få info!
TassKram Wikki