Det där fula ordet på B

…i alla fall ett av dem – Banta! – är inte så aktuellt längre. Jag har gett ett av mina kilon till Nova! Hiskligt praktiskt faktiskt – hon kan få nåt halvkilo till, så generös är jag.

Jo minsann den pigga glada rödluvan har fått mig att höja aktivitetsnivån ganska många procent – och jag i min tur lär henne att varva ned. Plus husses och mattes servering av högklassigt foder och godbitar i lagom mängd, ja ni kan ju tänka er resten.

Nova har fått jättefint hull även om hon fortfarande är lite tunn. Men visst, hon är bara ungkatt och växer fortfarande i sin kropp. Men sån fin glans hon fått i sin päls, som var alldeles matt och sträv när hon kom för en månad sedan. Nu är den sammetsmjuk len och gnistrande!

Jo nu har jag det där andra hemska B att krångla med: Borstning! Jag fäller päls så jag ser alldeles tufsig ut, usch. Det är ett vårtecken jag gärna skulle slippa!

Men svansplymen är fin i alla fall. En riktig katt ska ha PLYM!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki