Mina människor har varierande vanor. Vissa dagar sover de nästan ända till mitt på dagen, andra dagar stiger de upp innan det blivit ljust. Husse ska till sitt jobb. Då är det full fart. Men när han åkt; oj då måste jag ta hand om matte, för då känner hon sig så ensam och övergiven. Konstigt, när hon har mig?
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
