Gipskatterna – hur såg de ut?

471849204972386scaleNi har säkert hört att uttrycket ”Gipskatt” använts som lite spefullt benämnande på italienare? Jag blev min vana trogen lite nyfiken på varför en konstgjord kisse skulle bli som ett specifikt skällsord!

Det visade sig att detta uttryck hade historia från cirka mitten av 1800-talet då italienska säljare reste runt på torg och marknader i landet och sålde olika gipsfigurer föreställande allt från djur, kyrkor och Napoleon. Ofta var det ”halvfabrikat” som gjordes i stora serier, importerade och sålde dem sedan som prydnadsföremål. En del var målade, andra inte. De som sysslade med detta blev ofta ”sedda över axeln” av den stora allmänheten och det hände att de blev arresterade för dagdriveri under sina försäljningsrundor ute i landet.

gipskatterMen spåren efter dem finns kvar i form av kantstötta, nötta och inte alltid så välbehållna kattfiguriner, som i många fall sparats helt av nostalgiska skäl, som minnen. Värdet är inte så stort.

En och annan gipskatt i perfekt skick dyker upp på auktioner, men de flesta kan vara både skavda och smutsiga. Eftersom gips är ganska skört och känsligt så är det svårt att putsa gispkatterma utan att förstöra patinan, så det är bäst att lämna dem som de är. Har du en italiensk gipskatt, så var stolt över den!

Tass på er från forskarkatten Wikki!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *