Varför… undrar Hedda

Varför måste vi katter fara så illa innan någon ser oss? undrar Hedda, som kan vara cirka 12 veckor men är mycket liten för sin ålder och just har kommit in till Livbojens beskydd tillsammans med sin redan åter högdräktiga mamma. En stackars kattmamma som fött kull efter kull med ungar, men nu blir det garanterat den allra sista – sedan skall hon kastreras och slippa mer barnafödande! Kattmamman är tam men har gått ute och Hedda och hennes syskon, av vilka alla inte överlevt, föddes ute i en smutsig verkstad. Nu får Hedda medicin mot sin ögoninfektion och är avmaskad. Vaccination blir det också så småningom. Kanske blir hon långhårig som sin mamma! Den som vill ge den här söta lilla tjejen en bättre fortsättning på livet kan kontakta Sara på Livbojen!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

9 reaktioner till “Varför… undrar Hedda”

  1. Mjau Wikki, varför skall det gå så långt och så länge innan man kastrerar sin katt? Den här honan hade tur för det fanns människor i närheten som ryckte in då det gått för lågnt, alldeles för långt men inte för sent.
    Nu är Hedda redan bättre i ögat, det kan man se bildbevis på om man kikar på vår hemsida.
    Mamma längtar ut och förstår inte att det är för hennes och ungarnas bästa som de måste vara inne. Jag tror hon kommer lugna ner sig så fort bebbarna kommer ut. Fina snälla tåliga mamman, en underbart fin och trevlig kisse! Kram och jam från Sara på Livbojen.

    1. Vad skönt för Hedda – och härligt att mamma katt får föda inne i trygghet i alla fall den här sista omgången! Lycka till! NosPuss Wikki

  2. Himla tur hon hade, till slut lilla kattmamman!

    Vill ni höra något helt superknasigt som våran mamma råkade ut för när hon volontärade? En person ville köpa katt (jättebra!), men hemma hade h*n en okastrerad hankatt som h*n vägrar kastrera för det vore SYND OM (sic!) katten! Hur tänkte h*n då?!?!? Ska en stackars kastrerad katt bli utsatt för våldtäkt av en hane som bara gör det okastrerade hanar gör? Det blev inget kattköp!!

    1. Mjau, nu har Hedda börjat bli fin i ögonen och kattmamma Grynet har anpassat sig mer. De får nya liv verkligen nu! ♥
      Och varför finns korttänkta människor? Vad hade den där katthennen för fördel av att vara okastrerad? Inga! Bara stress och risker… Plus att han missar chansen att få en kompis. Stackars kattkille! NosPuss Wikki

  3. Det är väldigt lätt att blunda så fort man anar problem. Stackars lilla kisse, men hon hade tur i oturen i alla fall. Tror också att mamma kommer vänja sig vid ett lugnare inneliv snart.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *