Fira helgen med en Kattlådekaka?

Vill du överraska på helgpartyt? Följ det här receptet, det är fullt ätbart, även om det inte ser så ut vid första anblicken!!!! (Ungefär som stora mattes DaggMaskSoppa!) Det är dock typiskt amerikanskt och väldigt sött…

Upphovsmannen berättar hur denna rätt kom till: On a recent visit to our veterinarian to get shots for our cat I found this recipe on the waiting room bulletin board. After recovering from hysterical laughter, I obtained a copy from the office staff so that my wife could make it, which she refused to do. I took it to work and gave the recipe to a lady at work who loves cats. The pictures show the results of her work. It doesn’t look very nice, but it’s actually quite tasty, so I decided to pass it along.

Ingredienser:
1 förpackning mix för mjuk chokladsockerkaka
1 förpackning mix för vanlig vit mjuk sockerkaka
1 förpackning kex typ Mariekex
1 stor förpackning färdig tjock Vaniljkräm
Några droppar grön karamellfärg
12 stycken mjuk mellanmörk kola typ Tootsie Rolls eller Dumle

Utrustning i övrigt:
1 NY oanvänd kattsandlåda
1 NY oanvänd kattlådespade

Gör så här:Baka båda sockerkakorna enligt beskrivning på mixpaketen, och låt dem svalna.
Smula kexen grovt. Ta några matskedar kexsmulor i en kopp och färga med grön karamellfärg, rör om med en sked. Låt det gröna vara kvar i koppen.
Ta en stor skål och smula ned sockerkakorna i den. Blanda i hälften av kexsmulorna. Rör ned så mycket vaniljkräm att det blir en fuktig men inte blaskig blandning. Häll över i kattlådan.
Värm kolorna försiktigt i mikron (Väldigt kort tid!) så att de går att rulla och forma till små kattlortar – oregelbundna med lite spetsig ände, ja ni vet!
Gräv ned några av ”lortarna” i ”kattsanden”. Låt några sticka upp lite grand.
Strö över resten av kexsmulorna och strössla lite med de gröna smulorna.
Värm några kolor så att de smälter nästan helt. Droppa ut dem i ”pölar”. Drapera någon ”korv” lite på kanten…
Ställ kattlådan på en uppvikt tidning och servera!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki