Det finns inte ett enda känt katthem i hela världen som har en högre procent aktiva män än aktiva kvinnor! Faktum är att det till 80-90-100 % är tjejer i olika åldrar som drar runt verksamheten på våra svenska katthem – vad beror det på?
– Varför är de hemlösa katternas väl och ve mest en kvinnofråga?
– Var finns de kattälskande männen? (Ja, Björn, vi känner till dig, men var är de andra katthemsaktiva karlarna?!)
– Har katthemsarbete blivit en förringad kvinnokamp, där kvinnors låga status är det gemensamma bandet med katterna?
– Och var är kändisarna och de framgångsrika, var är barriärbrytarna och trenduppfinnarna som borde lyfta upp de förtryckta katternas banderoller?
– Hur kan vi alla, män och kvinnor, bli starka nog gemensamt för att skapa attraktionskraft nog för katterna att verkligen bli sedda och erkända?
Det är väldigt ofta kvinnor ur låg inkomstklass som erbjuder sin kraft och dedikation till katthemmens organisationer. De bjuder sin vilja att hjälpa ur tomma händer! Eventuell utbildning/yrkeslivserfarenhet i gruppen katthemskvinnor är spridd över en mycket vid omfattning med allt från arbetslös sjukpensionär till högre koncernchefsroll, men alla har en sak gemensamt: De gör allt de kan för utsatta katter och djur utifrån förmåga och möjlighet! Ofta med små resurser eller inget mer än viljan…
Många gånger har jag puffat på politiker och partirepresentanter på en mängd olika nivåer för att hitta någon som verkligen vill lyfta upp facklan och göra sak med oss katthemsengagerade, både hos feminister, jurister, moderater, kanotister, bartenders, veganer och fullmäktigeledamöter… Alla – även den kyrkliga sidan – har fått frågan om varför de ringaktar det som faktiskt är ett av världens vanligaste och populäraste husdjur, katten? Varför t o m lagstiftandet sopar katten under mattan och låter den godtyckligt avlivas om den inte är tilltalande nog för vissa djurskyddsinspektörer…
Varför finns inte en enad FELINE LIBERATION FRONT innefattande ALLA!? Måste katthemsvärlden verkligen befolkas till merpart av kvinnor? Jo, jag vet att vi har hjärtegoda kattälskande killar där ute i landet, Peter, Christer, Mikael och vad alla hussar heter… Men var har vi en katternas Zlatan eller Elvis? Eller varför måste vi ha det? Och kan vi inte vädja till att dessa, om de skulle dyka upp, inte kör över tjejerna som hittills gjort det mesta av grovjobbet, utan lägger sig på en självklar och jämlik nivå:
TILLSAMMANS är vi MÄNNISKOR som tror på kattens SANNA VÄRDE som ett älskat och respekterat husdjur, vilket till fullo äger rätt att beskyddas, vårdas och få leva ETT GOTT LIV vare sig det handlar om skygg eller trygg! Kattkampen måste lyftas fram som SANN KAMP, oavsett vilka vi är!!!
Word!
Basco
Tass-5!
NosPuss Wikki
När matte läste det här inlägget, sa hon att hon tycker att det finns ganska många män med i arbetet i Djurskyddet Kristinehamn… två i personalen samt en kille som får betalt av kommunen för att hjälpa till på själva djurhemmet, och två män i styrelsen, och så en hel del män i olika åldrar som gör sig nyttiga på alla möjliga sätt med att frakta saker, hjälpa till under aktiviteter m.m. Men det kanske är så det männen gör inte är lika synlig utåt på många ställen? De arbetar inte lika ofta som volontärer, men kör bil m.m., bygger och reparerar, jam, back stage-jobb, helt enkelt.
Tass från Imma, abbemissa.
Mjau, men det behövs kattgubbar också! Inte bara kattanter! Ni får vara förebild! TassKram Wikki
Bra jamat Wikki!! … som vanligt
Tack! NosPuss Wikki
Tillsammans oavsett vem man är så är man viktig ock kan göra skillnad! Nosbuffar
Mjau, det är så sant! NosPuss Wikki
Otroligt bra skrivet!
På Katthemmet kompis har vi vår älskade Sonny som fixar och donar så mkt han hinner. Men visst undrar man ibland var alla karlar är….
Tack! Mjau, det är skönt att ha ALLA kompetenta medarbetare omkring sig! NosPuss Wikki
Bra skrivet!
Vår husse håller med om att hjälparbetet för hemlösa katter är väldigt kvinnodominerat. Sä även i många andra hjälpverksamheter. De män som syns är oftast på ledande positioner, typ avdankade politiker som skor sig på den org de har en fin post i där de vill glänsa trots att de inte behöver den höga ersättningen de kräver och får.
Vi vanliga män hamnar nog oftast hos idrottsorganisationer för volontärarbete. Klingar väl bättre i kompisgänget om man inte orkar stå för vad man egentligen vill hjälpa.
Man måste nog gå tillbaka till gamla historiska, religiösa värderingar och maktstruktur för att hitta orsaken. Där har kyrka o stat förminskat kvinnans insats och den bilden lever tyvärr kvar. Tyvärr jobbar SD och KD hårt för att behålla den världsbilden.
Det vi män som hjälper hemlösa katter kan göra för att är tala om att vi finns är att sprida budskapet bland vänner och kollegor om hur fantastiskt det är att göra en osjälvisk insats för ett hemlöst djur. Vem vet, nån dag kanske den där kattambassadören du efterfrågar lyssnar och agerar. För mig personligen ger det energi att orka med annat genom att kunna hjälpa en katt utan motkrav. Pratar så ofta det passar om det. Kan jag få en till att tänka till blir jag glad.
Ser ändå en positiv utveckling på mitt katthem och andra, vi blir fler även om det går långsamt. För varje ny som kommer in ökar möjligheten till ökad takt.
För exempel var vi 20% män på kvällens pass!
Tassar Husse genom Solise,Vilda,Elvan,Rosetta o akutkissen Aqua som jag numera iaf får se men inte röra 😉
Egentligen är vi redan kattambassadörer, allesammans, och igång med det viktiga jobbet att sprida kunskapen om att riktiga karlar gillar katter! Så även alla andra riktiga människor! TassKram Wikki
PS Roligt med Aquas framsteg!