SkaparKatten kallade på Frasse…

En kär bloggvän och mycket älskad katt har tassat över Bron för att möta SkaparKatten:

Hedersmannen och gentlekatten Frasse, som tillsammans med matte Gunilla via sin spalt hos Allas varit en lysande symbol för fin kattkärlek och värdefull kattgemenskap, lämnade i fredags sina älskade människor i djup sorg och saknad efter en sjukdom som till slut inte gick att kämpa sig igenom.

Det gör som alltid ont i oss när någon speciell katt lämnar vår cirkel av gemensamt hållna tassar, för att få sina vingar hos SkaparKatten! Frasse hade genom sitt och mattes forum skapat en så omfattningsrik krets av vänner att det är svårt att räkna dem alla. Han delade vår vardag och vår fest, våra bekymmer och våra glädjeämnen. Till stor tacksamhet har jag fått vara Frasses vän i många år, och det har varit en ära.

Ett samfällt sus av spinnande sorg som nu kommer att följa Frasse, det kommer att eka högt och länge! För en katt som Frasse finns det bara en utav! Och vi sänder all tänkbar tröst till matte Gunilla och familj, med mjuka nosbuffar!
Katten-Frasse
”Ta ett djupt andetag, och hoppa nu, Frasse! Det gör inte alls ont längre!” säger Sankte Pelle. Han och SkaparKatten har tassat ut på den lilla blomsterängen alldeles ovanför PärlePorten, och uppmuntrar Frasse att känna hur skönt det är i kroppen, när den helats från all jobbig sjukdom och värk. Frasse känner sig lite omtumlad och ovan, men runtom honom är fullt av änglakattvänner – Sötnos, Fortuna, Kidi, Musse, Slampen och många fler, som uppmuntrande klappar tassarna… Hanscilla sitter på näst översta trädgrenen i det lutande uråldriga Världsträdet och tvekar – men så hoppar han!

Alla jublar! Frasses silvervingar bär, och han landar så elegant i gräset att ingen kan ana att han nyss kommit till Katternas Himmel. ”Så, Frasse!” säger SkaparKatten och puffar mjukt med nosen i Frasses panna. ”Här kan du nosa på Evighetens blommor, leka och vila, medans du väntar på din matte. Eftersom ingen tid finns här, så ses ni snart igen…” Frasse sträcker behagligt på sig och lägger sig intill SkaparKatten med en nöjd suck. ”Men du Store Skapare, vi är många som väntar här, hur ska våra människor hitta?!” funderar han, som alltid omtänksam om alla. Då breder plötsligt en stig av nyutslagna blåa scilla och hyacinter sig från dem fram till PärlePorten… ”Det är fullbordat!”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

16 reaktioner till “SkaparKatten kallade på Frasse…”

  1. Kära goa, underbara, medkattsliga Frasse.
    Jorden har blivit en stjärna fattigare och
    Skaparkatten har blivit en stjärna rikare.
    Vi kommer att sakna dig så mycket.
    Det kom som en chock att du inte är
    med oss längre.
    Många tankar går till din matte Gunilla
    med familj.
    Många sorgsna kramis jamis Goliat
    med matte och husse

  2. Mjau, vad vi saknar Frasse. Den fina missen vi lärde känna via deras blogg. Det är tomt nu att vi inte kan jama längre med honom.
    Vi tänker på hans familj.
    Så oerhört tomt för dom, att inte ha Frasse i sin närhet längre 🙁

    Många kramr till dom.

  3. Så fint du skriver Wikki, jag sitter här med tårarna rinnande när jag läser om Frasses resa till Regnbågslandet <3 Jag försöker tänka att han har det bra nu, men egoistisk som jag är vill en stor bit av mig ändå hålla honom kvar här hos mig, och hos alla andra som älskar honom så mycket. Men vi får inte vara så själviska, vi måste tänka på Frasses bästa, och nu slipper han det onda, slipper värken, slipper tröttheten och lidandet.

    Frasse, du var och ska för alla tider förbli min bäste, allra dyrbaraste vän <3
    Matte

    1. Mjau, Gunilla, det här är den där sista tunga tjänsten av kärlek som man ger sina älskade katter – att få slippa ha ont, och få tassa iväg innan det blivit en ogripbar smärta. Ofta visar våra kära medkatter väldigt tydligt när den gränsen är nådd, och då ska man respektera deras budskap! Även om det krossar ens hjärta! Och kära matte Gunilla, du vet ju att vi lämnar ju aldrig våra älskade egentligen! NosPuss Wikki

  4. Du skriver så fint som vanligt Wikki!
    Finaste Frasse! En väldigt älskad katt som var tvungen att lämna oss alldeles för tidigt.
    Massor av tröstkramar till matte Gunilla
    *nosbuffar*

    1. Tack! Det kommer från hjärtat! *spinner*
      Men nog är det tårar på nosen när jag spanar på kattbloggarna och ser alla vänner som sitter med i vår ring av sörjande i kväll!
      NosPuss Wikki

  5. Åh vad vackert Wikki! Man blir alldeles varm inombords! Hej då fina Frasse, vi ses snart igen! <3 //Dexter, Leo och matte Sandra

  6. Så lik han var min älskade Arne… Som också trippade över bron 4/12-15 kl 9 på morgonen mitt i värsta stormen… På onsdag blir hans bild förevigad ovanför mitt hjärta.

Lämna ett svar till Wikki Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *