Rättfärgade äro
de gula katterna
ty dem höra bärnstensögonen till.
Honungens lyster
ha de fått i sin päls
och tigervassa klor i mjuka tassar.
Saliga äro
de gula katternas värdinnor
ty dem skall vederfaras mycket gott:
gyllenpälsens glans
och blicken av urgammal visdom
i bärnstenens iris.
Aja Thyreen
(Mjau då, jag vet att färgen heter ”röd” men en dikt är en dikt!)
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Konstnärlig frihet, det där med färgen… Min gula katt Simon var verkligen gul. Han blev 14 år gammal, och dikten gav jag till gamle vännen Harry, som påstod att det var fel färg på min katt! Katter ska vara svarta, sa Harry, för det var de i hans barndomshem.
Hälsningar
Aja Thyreen /författare till dikten