Vännen Neko sände mig denna bild. Vi lär av varandra….
Sent igår kväll grät matte. Det berodde på mig. Och fyra år och tre månader. Så länge har jag bott här hos husse och matte. Och det må väl vara att jag över lag är en mycket social och kelig katt med mycket självförtroende. Men någon fostrade mig som ung troligen väldigt hårt beträffande vad jag fick göra och inte, var en katt fick vara och inte. Igår kväll grät matte glädjetårar. För det var första gången sedan jag kom hit som jag gjorde en mycket särskild sak: Nämligen kröp ned och lade mig på mattes arm MITT I SÄNGEN mellan husse och matte!
Vaddå då? kanske ni jamar, ligger och gosar med husse och matte mitt på sängen – det gör väl alla katter? Mjaunej – jag har haft en lång lång väg till att lära mig förstå att det är tillåtet att vara i sängen. Först vågade jag tassa upp när ingen annan var där, men flydde snabbt ned om någon kom in i rummet. Sen att våga ligga kvar. Till steget att ligga på yttersta kanten en kort stund om matte lagt sig… Att vara mitt i sängen och med BÅDA och gosa, det har inte skett förrän nu – nu äntligen tog jag det steget… Och ni skulle ha hört vilket lyckligt spinnande!
Så fastän jag inte varit helt skyggis så har jag haft mycket skygga beteenden i fråga om vissa saker: Att inte ligga i famnen/knäet hos någon och att inte vara i några möbler eller så. Faktum är att jag lärt mig mycket av andra katter (Landetkatterna och Nova) att man FÅR göra saker… Vara på köksbordet och att ligga i knäet. Men det har tagit lång tid! Så ni som har riktiga skyggisar – ge inte upp. Det kan ta TID men plötsligt händer det! ♥
