En liten ängel till oss kom…

…vinkade och vände om…

Det är de svartvita katternas stund i KattHimlen just nu. Omgiven av en cirkel med kattänglar som alla härstammar från Östgötakatternas stam sitter lilla Polly och berättar om sin märkliga resa från kolonikatt till älskad innekatt, och så den milda sömnen som förde henne över Bron:

”…och mina systrar och jag fick så god mat, och mjuka bäddar och leksaker, det var så rent och fint och varmt! Tänk värme hela dagarna! Inte bara när man låg ihopkurad i ett gömställe utan varmt hela tiden… Matte-människan hade så mjuk röst och så varsamma händer… Hon ville hjälpa oss till det bästa. Hon lagade mina systrars magar men hon kunde ju inte veta att inuti mig var det alldeles för mycket som inte gick att laga. Jag visste det, men jag jamade inte om det för jag ville inte att någon skulle bli ledsen. SkaparKatten hade ju redan viskat till mig att jag var välkommen hem!”

Flera av kattänglarna har aldrig upplevt en människas hand och lyssnar fascinerat. Polly börjar spinna. ”Matte-människan sa gång på gång hur mycket hon älskade mig och så droppade hon tårar på mig, när jag somnade. Men jag var inte rädd, för hon var hos mig som hon lovat. Vi ses igen! viskade hon och höll min tass. Vakna frisk och hel och lek bland molntussarna! Så nu är jag här! Och hur leker man bland molntussar egentligen???”

SkaparKatten ler stilla och spinner ”Det här gjorde du bra, Malin!”. Framför hans Tassar sprider en svärm av svartvita änglakatter ut sig och startar en jamande, skrattande buslek med Polly i centrum. ”Det är fullbordat!”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

26 reaktioner till “En liten ängel till oss kom…”

  1. Sov gott och skönt hos SkaparKatten, Polly. Vi skickar tröstekramar till din matte Malin som kämpat så för dig. Det är inte lätt att förlora kampen, men när man vet att man gjort allt man kan såsom Malin gjort, så blir smärtan litet, litet mindre.

    *Nosgos från tårvåta nosar*

    1. *sniff*
      Jag vet att Polly trots allt haft en tids paradis i förskott hos Malin – och med en dyster prognos om hon inte opererats, som kommit att sluta plågsamt. Ibland betyder kärlek att man måste säga farväl i tid…
      NosPuss Wikki

  2. Lilla Polly… Så sorgligt att det inte gick bra, men vad skönt att hon också fick lära känna snälla människor under sin tid på jorden! ♥

    Kram till Östgötakatternas Malin som har skött det så bra ♥

    1. Mjau, att få en tid av kärlek – det har i akka fakk gjort det korta livet värt att leva! TassKram Wikki ♥♥

  3. Tänk att en liten katt som många inte ens ser, ännu mindre är beredd att göra nåt för, fick så fina minnen med sig till Skaparkatten. Malin är värd allt beröm!

    1. Mjau, hon gjorde allt rätt, och jag önskar så för hennes skull att det ska fortsätta lyckligare med nästa katt som behöver hjälp! Mitt stöd ska Malin och Östgötakatterna få i vilket fall som helst! TassKram Wikki

  4. Åh va sorgligt! Hoppades så att det skulle gå bra för henne 🙁 RIP

    Skönt är dock att hon har det bra och fick möta bra människor innan hon gick tillbaka till Himlen ♥

  5. Usch nu blir jag bara sådär att alla ord försvinner. Gråter med Malin för Malins förlust och önskar lilla söta Polly ett underbart nytt liv med sina kompisar där vid Regnbågsbron.
    Nalle

    1. Mjau, det är förståeligt om Malin tar det lite stilla nu ett tag, laddar och vilar – måste tynga hjärtat när sådant här händer… *buff* NosPuss Wikki

    1. Mjau – kanske träffar Snuffe och Ville och många av våra vänner, som vi saknar…. *sniff*
      TassKram Wikki

  6. Så fint det står där skrivet
    …jag andas, fastän att jag inte tror det. Jag känner att jag lever när jag nyper mig i armen, men skallen känns som luft och tårarna, dessa tårar som hela tiden stiger upp och tvättar rent.
    När vinsten blir till nitlott så känns kampen så mager och tanig, även att skallen vet att det gjorde och alltid kommer att göra skillnad… HON var värd allt, precis allt som jag kunde ge och kärleken till henne finns alltid kvar… minnen och bilder och känslan av hennes varma öron i avskedet. Som jag älskade henne… och alltid kommer att fortsätta att göra det.
    Tack snälla Wikki och alla andra som förstår och för alltid berör mig allra längst in i hjärtat <3
    Med stor sorg och saknad
    Malin

    1. Tack Malin! Tack till dig och din familj som jag vet finns med där också! Vi vet hur ont det gör – det blir aldrig lättare och aldrig mindre tungt. Men vi kan stödja och värma och trösta varandra! Det är där det gör skillnad! Tusen stora TröstTassKramar! NosPuss Wikki

      1. Tack för att du berör mig Wikki, du är en utomordentlig katt med extra klös när det behövs och en mjuk och varm nos när det behövs. Vad ska jag säga…. du är ju bara så bäst! <3
        Nosbuff

Lämna ett svar till Wikki Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *