Kattpromenader

Det är inte längden, i tid eller meter, som är avgörande om en kattpromenad är lyckad för KATTEN – utan kvalitén….

Att promenera katt i koppel innebär verkligen att gå på kattens villkor – du kan sällan rasta en katt med en kort rask språngmarsch, och tro att den ska vilja följa med. En katt promenerar närvarande och koncentrerat med alla sinnen, men framför allt med nosens hjälp. Det viktigaste på en kattpromenad är att få nosa, nosa och åter nosa! Med luktsinnet läser katten av det mesta som hänt kring punkten där nosen känner av. Det måste få ta den tid kisse behöver, och det är precis lika ansträngande som ett hundrameterslopp, även om det inte syns.

Detta innebär att det kan vara två kattkliv, fem minuters nosande, ett par kliv igen, långa nosningssessioner, och så kanske förflyttning ett par meter och mer nosning. Inte särskilt produktivt är mänsklig synvinkel men nog så viktigt för katten som just med nosen håller på att stämma av sitt lilla revir! Du kan säkert få blickar utav grannarna i fråga om varför du står och stirrar ned i deras häck/plantering i en kvart – men svara bara med ett leende och visa din ände av kopplet, så är du förlåten!

Var bara vaksam på att din katt inte trasslar in sig i buskar eller träd, och – om katten är rädd för hundar eller högljudda barn – var beredd på att snabbt fånga upp den i famnen och retirera inomhus, om sådant som kan skrämma den dyker upp! Att få en skrämd katt som trasslar sig ur selen och pilar iväg är ingen lyckad upplevelse!

Som sagt: Att gå ut och gå med en katt betyder INTE att du kommer särskilt långt – men försök se promenaden ur kattens synvinkel och delta i det som KATTEN upplever… Jag lovar, du kommer att få en helt annan bild av ditt hems närmaste omgivning! *kurr*

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

18 reaktioner till “Kattpromenader”

  1. Tyvärr gillar ju inte jag att gå ut mer. Blev rädd för en minitvåbeningsvagn och vill inte gå ut mer! Lite nyfis är jag, går grärna ut i trapphuset och tittar ut genom porten. Så kanske, kanske vågar jag traska ut en dag. Får se.

    Vi vill beklaga i efterskott om Ville Kantarellkatten. 🙁 Ha det så bra i regnbågslandet, Ville.

    Nosgos

    1. Mjau, man får tassa ut steg för steg i sin egen takt! Bara att upptäcka trapphuset kan vara en bra idé, och så göra sig trygg och hemmastadd där. För OM man kommer ut av ”misstag” så är det bra att veta var man hittar in till sitt ”hemma” igen också! TassKram Wikki
      PS Vi hoppas Ville håller en Tass över sin syster Tanja nu!

  2. Hej! Två av mina äldsta katter går gärna i koppel. Dom yngsta vägrar! Särskilt en av dom rullar sej, så hon liknar en kassler! Brukar gå ner till stranden, och i det höga gräset jagar dom bla möss! Då har dom långkoppel, Annars har dom rastgård, som dom rastar sej i och klättrar! Hälsningrar Christina

    1. Mjau, det är ju dessutom helt OK att ha matte i koppel, då är man säker på att hon inte kommer bort! TassKram Wikki

  3. Mjau, du har så rätt så. Vi katter bestämmer själva när det är dags att tassa till nästa buske eller lyktstolpe. Husse tycker fortfarande, efter alla år, att det känns pinsamt när han står och glor rakt in i någons buskar och försöker få syn på mig. Fnissjam.

    1. Mjau, men visst är det kul att spexa lite med matte/husse också, och snurra in deras fötter i kopplet…. TassKram Wikki

  4. Du kan säkert få blickar utav grannarna i fråga om varför du står och stirrar ned i deras häck/plantering i en kvart
    *Fniss!* Precis vad jag stod och funderade på när Kolfart och jag var ute på promenad ikväll. Nu kom det ingen granne så jag slapp förklara varför jag stod där i häcken och stirrade. *Fniss!*

    1. Mjau, lyckligtvis är risken mindre att en matte blir beskylld för att vara fönstertittare mer än en husse, konstigt nog. Men har man ett koppel i handen så är det lite mer legitimt! *fniss* Men promenader vill vi ha! TassKram Wikki

  5. Jam!
    När jag/Tarzan och matte är ut på promenad, då brukar jag ta med matte en sväng runt huset, det blir en trevlig tasspromenad, mjau
    Jag brukar stanna och nosa ibland på alla buskar vi går förbi, då stannar matte och väntar tills jag nosat klart.
    Matte vet att man ska promenera på katters villkor när man är ute med oss.
    Jamars trevligt det blir då.

    Ha en jamars trevlig helg

    Tass T ass

    1. Mjau, ni har en klok fin matte minsann! *spinner*
      Vi ska försöka ha så bra helg som går, nu när vi är så oroliga för Tanja!
      TassKram Wikki

  6. Ska genast visa matte detta inlägg 🙂
    Nä då matte är snäll och låter mig både bestämma takten och hur långt jag vill gå det får jag nästan alltid bestämma själv. Ibland vill jag tassa mycket längre än vad matte har tänkt sig och då lyfter den elakingen bara upp mig under armen och går hem 🙁

  7. Javisst skall en promenad vara rolig. Eftersom jag är en klassisk siames följer jag gärna med mamma och pappa. Brukar åka bil och gå på promenad. Det är viktigt med omväxling och upptäcka nya områden och mojänger.
    Jag får vara ute nästan hur mycket jag vill på dagarna, men samma område blir tråkigt i längden.

    1. Mjau, när man väl inser det, så finns ju en väldig värld att upptäcka! Och våra människor mår bra av kattpromenader – det är väldigt mycket nyttig zen över dem vilket ger lugn i själ och hjärta! TassKram Wikki
      PS. Jysst att åka iväg med bilen till prmenadställen! Då har du dresserat dem väl!

Lämna ett svar till Wikki Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *