Ett katthem återskapas…

Oj vad mycket känslor som vaknade när jag satt och kikade igenom allt som hände efter den där ruskiga branden som förstörde katthemmet Kompis på nyårsdagen 2010. Gårdagens inlägg gjorde mig helt matt i pälsen att skriva!

I början av mars var Maritha och Fiffi med i Nybro/Kalmar tidning. Lilla Fiffi visade en helt underbar ugglelik uppsyn. Maritha gick långa turer i skogen och omgivningen dagligen för att leta efter spår. ”Mitt hopp är att katterna har klarat sig, men sökt sig längre bort. Jag var uppe senast i dag, men jag såg varken några spår eller katter och folk jag pratat med har inte heller sett några katter på länge.” sa hon med vemod i rösten. Men samtidigt var det en glädje att se gåvorna komma:

En vecka in i mars stod kontot på 316 617 kr. Jag hade tassat dit lite lite grann också med hjälp av givare på NERKs kattutställning.

Kompis annonserade men inga fler katter dök upp. Oron gnagde.  Det var nu tiden för eftertanke och saknad komm också – var är de, alla missarna som saknas? Lever de? Fryser de? Tänker de komma tillbaka? Varför hittar vi dem inte? Vi var många som led med katthemspersonalen och försökte fortsätta att hoppas.

Det var gott att se att händiga tass-verkare ordnade provisoriska kattrastgårdar och uppleva att Sonny och Maritha repade nytt mod för framtiden allteftersom gåvorna fortsatte tassa in!

Det knåpades många filuriga vägar för att hjälpa till: Målerås glasbruk satte av en del till Kompis om man köpte deras kattskulpturer och guldsmeden Sarah Mineur designade ett smycke just för hemlösa katter.

Och vi jublade extra när byggnadslovet för ett nytt katthem kom! Nu växte hoppet att något fint skulle komma ur askan, den som Maritha bit för bit sökt igenom för att kanske få veta något om någon katt…. Äntligen gick det att tänka framåt!

I slutet av mars 2010 stod de stora grävmaskinerna på gården för att börja jobbet. Sorgen var också stor att finna tre brända kattkroppar bland spillrorna… Vilka det var får vi aldrig veta. Bara att SkaparKatten tagit emot dem, och fortsätter hålla Sin Tass över katthemsbygget!

Och det skedde med besked – vi svansdansade när vi hörde att ett dörrföretag skänkt dörrarna som behövdes till nybygget! Har ni den minsta susning om hur många dörrar ett katthem behöver och att sådana kostar mer än 1000 kr/st, så fattar ni att det var en fanKATTastisk gåva! Det var Kalle som hjälpt till att ordna det. Jag gissar att här tar Maritha kort på honom för en ”vår hjälte”-tavla?

I slutet av april låg grunden klar och med GOLVVÄRME! Detta kommer att bli Landets finaste katthem?!! Jag skrev i bloggen: Och alla ni katter och kattvänner som lämnat och fortfarande lämnar bidrag, ni kan stolta höja era svansar och med klar röst jama ”Jag har hjälpt till med det här katthemmet!” – för ni har gjort en fanKATTastisk insats! *mer glada nostårar*

Kompis fick ett fint reportage i Hemmets Journal  och jag nämns i den där artikeln, men jag tycker det finns hundratals andra som gjort ännu mer… *nosrodnad* – alla som räckt ut en hjälpande Tass ska känna sig stolta!

I början av maj kunde katterna i lillstugans rastgård börja se sitt framtida katthem växa fram. Sonny slet hårt och arbetet fick ta sin tid.

Jag berättar mer i morgon!!!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki