Kolfart, jag tar mig friheten att låna ditt foto från din sida – för jag måste låta fler få förstå hur fanTASStsikt det kan vara att sakta tasssteg för tassteg vinna tillit till en skyggis, och då är din mattes berättelse så rörande att läsa… Det sker små under, där på den blåa soffan:
”Försiktigt kröp jag sedan liiite närmare. Kolfart låg kvar. Sen liiite till. Kolfart blundade vidare. Så lät jag min hand sakta krypa mot katten och lät armen bara ligga där lite utsträckt. Jag lyfte lite på fingrarna och Kolfart sträckte fram nosen och luktade på dom och tittade på mig. Så sträckte han ut ena framtassen och la den ovanpå min hand och grep tag lite med klorna runt ett finger men släppte snart igen och lät tassen ligga kvar på min hand. Jag lyfte ett finger och klappade lite på hans tass och kände på hans skorviga trampdynor. Han lät mig känna på hans tass och han sträckte ut på soffan bredvid mig en stund. Hjärtat slog nästan dubbelslag av glädje!”
Tack matte Gunsan för att vi får dela den glädjen! (Jag tror att Liza nickar och ler ifrån sin vrå i KattHimlen!)
Underbar läsning. Man kan riktigt känna in sig i den enorma lyckan Gunsan kände vid det där tillfället.
Nalle
Mjau – jag vet hur det är att sträcka ut den där tassen också… *sniff* NosPuss Wikki
Nu rodnar jag 🙂
Tack Wikki!
Det är helt och hållet jag som ska tacka! Innerligt! *spinner* TassKram Wikki
men vilken UNDERBAR läsning.
Mjau, och så fanTASS tiskt fint berättat. Jag kan riktigt känna den där lilla tassen gripa tag försiktigt försiktigt… *sniff* NosPuss Wikki
Tänk att en liten katt som blivit behandlad av människor på ett sätt som gör att man tror att de aldrig ska våga låta en människa närma sig igen, ändå kan förstå att inte alla änniskor är elaka. Får det bara tid på sig brukar de förstå att det faktiskt finns de som vill dem väl också. Och när det väl vänt brukar de här katterna bli så oerhört tillgivna. Kolfart kommer säkert fortsätta göra framsteg och bli en riktig myskatt.
Mjau jag tror också han kommer att belöna sin nya Matte gott, när de väl fått bli trygga med varandra! NosPuss Wikki
Åh vad härligt när sådant händer! Kände själv en sprittande glädje i hjärtat då en liten skyggis på djurhemmet utanför Karlstad till slut vågade sig fram till mig och slickade min hand 🙂
Mjau, sånt är fint i själen! TassKram Wikki
Heelt underbart det värmer i ? & tassar….
*spinner* NosPuss Wikki