För den frid som varar…

I Örebro finns en underbar djurkyrkogård som heter Franciskuslunden. Där har nu Örebro Katthem valt en fantastisk sista viloplats för sina Hittekatter som lämnat livet** och tassat vidare till SkaparKattens famn. Här, mellan två ståtliga granar och en vaktande väldig sten är platsen:
franciscus__large
Och igår var det gravsättning av sexton djupt sörjda och saknade missar i denna lund – missars aska sattes till vila i SkaparKattens Eviga Frid:
franciscus__large1
I urnorna har askan varsamt tagits till vara och stilla burits till denna sista hemvist… Här är Woody, Shogun, Bea, Miranda, Chili, Magge och Calina, Sessan af Norr, Simon och Pojken, PartaKalle, Shinoa, Gremlin, Marilene, Grållan och Ontry.

franciscus__large2  franciscus__large3
Marken var en blandning av järnhaltig sand och granrötter. Matte, Stora matte och Birgit grävde försiktigt runt och under trädrötterna för att inte skada dem. För vad kunde hålla små missar i den sista vilan i ett tryggare famntag än en vakande milt susande gran?

Gravarna bäddades med mängder av blad och blommor innan urnorna ställdes ned. Och Ontry, den slitne gamle hedersmissen, fick bäddas in av förgätmigejer – mattes tårar droppade ned på dem och hon viskade: ”Vi kommer aldrig att glömma din goda sista gärning!”…

franciscus__large4
franciscus__large5Så satt människorna en stund och kände ÄnglaKattVingar susa omkring sig. Om det är tungt att gräva en grav, så är det tungt att gräva för sexton missar. Det ska grävas 60 cm djupt och det blev två djupa gropar med Bea, Chili, Gremlin, Grållan, Magge och Calina i den ena, och Marilene, Miranda, Ontry, PartaKalle, Sesan af Norr, Shinoa, Shogun, Simon, Pojken och Woody i en. Men sedan är det ännu tyngre att gräva igen gravar… franciscus__large7bDet suger i hjärtat varje spadtag även om den guldskimrande sanden täckte de små urnorna mjukt och fint.

En sista stråle kvällssol gled in över djurkyrkogården och Små Änglar kikade andaktsfullt på arbetet – tre gråtande kvinnor på smutsiga knän, varsamt täckande varje misses aska med först blomblad, sedan sand, skyddade stenskivor och sedan jord, medan kvällen blev allt mörkare.  Matte hämtade kantstenar och lade som ramar, och så planterades lite blommor.

När blommorna vattnats så såg det mest ut som en tillplattad rabatt, med all jord runtom, men vi hoppas det blir fint igen när marken fått återhämta sig.

franciscus__large8  Besök sidafranciscus__large9
Till vänster den lilla graven med sex katter, och nära stenen den stora graven med tio katter. Vila i frid,  små vänner!

(**Jag är stolt över att säga att Örebro Katthem har en ytterst låg procent katter som avlivas, i förhållande till den mängd katter som omplaceras till nya hem varje år – det är endast katter som varit så svårt sjuka eller skadade att ingen räddning alls finns. Då befrias de från lidande bara…)

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

15 reaktioner till “För den frid som varar…”

  1. Stor kram till alla volontärer som utför det sorgliga och tunga arbetet med att begrava missarna. Och en eloge till Örebro Katthem! Det är roligt att höra att det finns flera katthem som verkligen räddar katter och inte bara tar in dem för avlivning. Det är ett viktigt led i att höja kattens status.

  2. Så fint…*sniffsnyft*. En hälsning till dem alla på deras färd till Skaparkatten mjuka famn…

    Tasskram

    1. Mjau, det finns de stackars katter som hamnar på soptippen men det händer inte med dessa, utan även efter döden behandlas de med kärlek och respekt!
      TassKram Wikki

  3. Så underbart vackert och finstämt! Det är så skönt att veta att även efter döden får katterna den mjukhet och respekt som varje katt (levande eller död) borde ha rätt till! Stort tack till er alla med varma hjärtan och mjuka händer.

    Vi ber att skaparkatten tar dem i sin famn och sedan låter dem springa på sköna gröna ängar.

    Kram från oss i Otterbäcken

  4. Så vacker sista vila Wikki. Vilken värdig och fridfull plats. Vi skänker alla missar en tanke och alla andra som har vandrat till skaparkatten.

    NosPuss Sven och Signe

    1. Mjau det är en god plats, den andas frid. Fullt av vackra gravplatser som fått åldras i ro. NosPuss Wikki

  5. Åh så fint och sorgligt… :/

    Hur kommer det sig att lilla Bruni inte var med tillsamans med de andra katterna?

    1. Mjau, jag vet inte – askan efter henne kanske inte är hämtad ännu. Det blir nog fler turer – vi tänkte se om det går att göra något fint lågt staket runt katthemmets gravplats också… NosPuss Wikki

    1. Mjau, man vill ju få den där vilan mellan SkaparKattens tassar när det är dags – fast jag hoppas det dröjer länge, har många musingar kvar att fånga!
      NosPuss Wikki

Lämna ett svar till Suzanne Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *