Men…

Jag blir bara så orolig… Sullivan?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

2 reaktioner till “Men…”

  1. Men Wikki, inte ska du vara orolig. Jag mår riktigt bra nu och har gått upp i vikt sedan jag fick k/d att äta. Den där fibrosarkomen den sitter väl där den sitter, men just nu är livet ändå somrigt och härligt och imorgon ska mamma börja sin semester så då får vi massor av tid att gosa och leka. Mjaurraaaaa för semester!

    Svansdans och nosgos
    Sullivan
    Chanda o Pumba hälsar till dig och Nova

    1. Mjau men jag kom ju bara på att jag inte hade hört något på ett tag om hur du mådde – så glad jag blir att få veta allt det här?!!! *spinner*
      NosPuss Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *