Mod och trötthet

Hur ska man orka?

vancouveropening

I en del av världen pågår ett OS där somliga välfödda, hårt tränade atletiska idrotts-människor över-träffar varandra, en del tyvärr genom att dopa sig till bristningsgränsen… I en annan del av världen försöker ett jordbävningsdrabbat folk skrapa ihop spillrorna av sina fördärvade liv. Mitt i alltsammans får jag en känga av en kvirrig bloggläsare: ”Hur fan kan du då gnälla om en katt!???”

Om inte jag får använda min rättskänsla, mitt patos för värn om den svage, vare sig det är djur eller människa, min brinnande vilja att göra det Goda, vad skulle livet då ha för mening?

__large137

Jag tror på ”Ringarna på vattnet”-effekten, det vill säga att en god handling ger återverkan och spridning av det goda. Men jag tror också att man måste få följa sitt hjärta att agera också för de SMÅ sakerna – som en katt – om det är vad som ligger ens själ nära eller är vad man har förmåga att göra!

Alla kan inte tas ig in i brinnande byggnader och rädda människor, åka till Haiti som läkare eller upptäcka nya säkra förnyelsebara bränslen… Alla kan inte skänka miljoner eller bygga imperier.

Vissa klarar alldeles lagom bara att rädda en vingbruten fågel eller hemlös katt. Det är stort nog och gott nog för mig att den lilla insatsen är deras ”kall”, liksom världsfreden och FN-sekretariatets ledning är en annan persons ”kall”. Och jag beundrar modet hos alla dem som följer sina kallelser och sina hjärtan – och blir så trött på de klagande besserwissrar som hittar luft nog att klandra!

Till de senare säger jag uppgivet:   Och vad har du själv gjort för insats???! Jag undrar bara?!

PS:
”The Kindness one does for an Animal may not change the World… but it WILL change the World for that one Animal!”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

20 reaktioner till “Mod och trötthet”

  1. Ja, Wikki, du fann dina ord väl. De ”kvirriga” bloggläsaren har uppenbarligen inte förstått vad ”en katt” har för betydelse… i det lilla soå väl som i det stora den har mycket att lära och inse. Förhoppningsvis kommer den (och många fler) att göra det men är är inte så säkra på det. Många tasskrammar 🙂

    1. Men man upphör aldrig att förvånas över somliga människors inskränkthet! Nåja, jag ruskar av mig detta och tassar vidare – med svansen som en flagga!
      NosPuss Wikki

  2. Tråkig inställning den bloggläsaren har. Vi hoppas förstås att du inte tar åt dig, Wikki! Även vi kan bli väldigt trötta på människor som har en sådan där antingen-eller attityd. Varför skulle inte jordbävningsoffer OCH en katt kunna vara viktiga var och en för sig? De allra flesta har väl tillräcklig empati för att kunna räcka till mer än en, och endast en, sak i taget? Samtidigt tyder kommentaren på en alldeles förbluffande brist på ödmjukhet och respekt för andras åsikter. För vem är det som ska definiera vem som är ”värd” att hjälpa? /Matte till Findus, Isak och Rasmus

    1. Var och en må få bidra efter sin förmåga, tycker jag, till det som ligger en om hjärtat, vare sig det är ett knattehockeylag eller en utrotningshotad hackspettsart, ett folkslag eller bevarandet av urgammal fäbodvall! Ja ni har rätt, respekt är ett nyckelord.
      TassKram Wikki

  3. Bra skrivet. Alla levande ting är viktiga, du värnar om alla hemlösa katter precis som t ex Röda korset värnar om hemlösa människor. Människan är inte den enda levande varelsen på den här planeten som behöver hjälp och tyvärr är det ju så att vissa saker som händer är det ju människan som är orsak till (ursäkta om det låter elakt mot människor men det är sant). Jobba på Wikki, vi stöttar dig alltid.
    Tass/Puma, Sixten och Matte Emma

    1. Mjau, jag är ju bara en liten katt… en liten lurvig tass i evigheten, inget mer. Men om många tassar hjälps åt?!

      Tack alla vänner för att ni finns!
      TassKram Wikki

  4. Det ena behöver väl inte utesluta det andra…eller? Dumma ”kvirr”-nötter!
    Vi drar alla våra strån till stacken och försöker hjälpa med de medel vi har till buds. Bara för att jag stödjer och värnar om ”en katts” väl och ve utesluter det väl inte för den skull att jag också sträcker ut hjälpande händer åt jordbävningsdrabbade eller krigsskadade människor och samtidigt värnar om vår sjuka miljö.
    Wikkis stora varma hjärta och engagemang för de små liven sträcker sig med all säkerhet betydligt längre än så om man skulle syna henne i sömmarna.
    Stå på dig Wikki!
    *Kramar och nosgos*

    1. Tack snälla för alla uppmuntran! Jag menar inte att gnälla… men ibland blir man lite tröttare än vanligt?!!
      TassKram Wikki

  5. Tråkig kommentar du fick.
    Men det är ju en kattblogg, vad annars hade läsaren förväntat att läsa om då liksom?
    Klart att man kan tänka på utsatta katter också och inte bara på behövande människor eller OS.
    Tydligen är kommentatoren ingen kattmänniska. 😛

    1. Hm ja det har du rätt i… de flesta fattar ju att en kattblogg ska handla om katter. Suck vilka knasbollar det finns. Fast jag är väl lite knas också… KattKnas! (Och stolt över det!)
      NosPuss Wikki

  6. Men herregud! Var och en har väl sitt i livet. Ingen kan jämföra sig med någon annan.

    Tänk om alla skulle resonera på det sättet. Ja visst har det varit jordbävning i Haiti, men flera gånger Haitis befolkning i Afrika. Skall man då inte bry sig om Haitierna?

    Vi kan inte rädda hela världen. Att minska lidande oavsett i vilken storlek är stort för mig. En liten katt känner också smärta. En liten katt känner också hunger. Att hjälpa en katt är också att minska lidandet i världen.

    Wikki. Ta inte åt dig! Det finns alltid de människor som anser att vad man än gör så är det för litet och fel.

    Vi vill att du är kvar!

    Nospuss!

    1. Å inte tänker jag ge mig, bara för en dum kommentar i ett mail… de flesta är faktiskt Alldeles Underbara och JätteSnälla precis som DU!
      TassKram Wikki

  7. Trångsynt tycker matte. Som vi brukar jama ingen kan göra allt men alla kan göra något. Många bäckar små blir till slut en stor å! Vi tycker att du gör ett jätteviktigt insats och hoppas att du inte tappar sugen för att en enstaka ”kvirrpanna” är besserwisser. Du är en utmärkt ambassadör för alla katter och vi hoppas verkligen att du inte tapppar sugen.
    Och som ni så klokt säger det ena behöver ju inte utesluta det andra. Tröstartassar och Uppmuntringsbuffar

  8. Ett svälter hoppade bort i min kommentar.

    Det skulle stå så här:
    a visst har det varit jordbävning i Haiti, men flera gånger Haitis befolkning SVÄLTER i Afrika. Skall man då inte bry sig om Haitierna?

    Jag kan inte stava, och missar ord. *Suckar djupt*

    Stor kram till er alla!

    1. Jag förstod din ”andemening” i alla fall, och jag håller med – dessutom tror jag just det där är viktigt att var och en får ”ge efter förmåga”! Här i vårt demokratiska land ”ger” vi genom våra skatter dessutom hela tiden, och om folk bara visste om en bråkdel av allt konstigt de pengarna och kraften går till, så skulle de få knut på svansen…. Men den debatten får någon annan ta! Jag tänker fortsätta ägna mig åt kattiska saker!
      NosPuss Wikki

  9. Att värna om dom som behöver hjälp ingår tydligen mest i att skänka pengar eller vara en läkare utan gränser, pratade men min sambo om detta faktiskt igår, därför blev jag förvånad nu när jag läste ditt inlägg, VI i Sverige har inte problem med jordbävningar eller naturkatastrofer i samma utsträckningar, vi har redan gett ett antal miljoner via staten och skattebetalarna och för att inte tala om alla privat personer som skänker pengar. VARFÖR ska du få skit för att du bryr dig om en ”katt” det är totalt ologiskt, man kan inte jämföra ett problem med ett annat, precis som i Afrika där djurpolisen kämpar hårt för att få människor att inte ha djuren i solen i 40 grader utan vatten, och förstå att dom inte kan stänga in hur många som helst i en och samma bur, här i Sverige hade vi smällt av om någon sådant uppdagats, men det är samma där man kan inte jämföra hela tiden, polisen där var jätte nöjd när dom efter ett bra tag fått någon att faktiskt lyssna och förstå innebörden av vad dom gjorde.

    När en blogg börjar bli större som din så kommer även negativa kommentarer, har också råkat ut för det ett antal gånger, med att jag är en ”djurplågare” som har många katter, vad vet dom alls om något av det egentligen? ingenting, folk blir negativa när någon börjar bli större inom blogg världen.

    Tröst kramar/Em

    1. Det ligger något i det du säger, kanske är det avundsjuka som talar också. Inte för att jag förstår att det skulle finnas något i mitt bloggeri att reagera så på, men där det finns åsikter brukar det ju komma ”mot-åsikter” också. Och sådana respekterar jag och tar till mig om de är sakliga och grundade. Jag har inget emot att ändra mening i något om jag haft fel eller inte varit sakkunnig nog! Lyhörd bör man också vara, så man inte trampar på någon. Och skulle man omedvetet göra någon ledsen, så finns det underbara ordet ”Förlåt!” som jag väldigt gärna nyttjar… Men dumhet drar gränsen! Då fräser jag, man är ju katt, hi hi!
      Tack Em för din konstruktiva kommentar. Den är tänkvärd. Och för många katter? Man suckar bara. Det landade på dumhetsgränsen, så det gissar jag att du inte ens brydde dig om!?? När katter är lyckliga oavsett antal, då ska ingen komma och gnälla! Då ska man berömma väl skötta missar istället!
      Nej nu kastar vi oss över en ny dag med nya förutsättningar och tar nya friska tag!
      TassKram Wikki

    1. Tänk om vi hittade ”boten” på vad det är för fel på folk!?? Att man bara kunde ge dem ett piller och så blev hela världen god? *suckar*
      NosPuss Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *